vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Tulo

Ett år utan pappa..

16 aug 2018 00:21
Jag satt vid stranden, Medelhavet kluckade bredvid mig och på terrassen ovanför hör jag musiken och skratten ifrån älsklingen och hans vänner. De stora lyxbåtarna som ligger i viken glittrar vackert och lamporna längs strandpromenaden är som små diamanter i mörkret. Till vänster ligger Cannes och där pågår ett fyrverkeri förfullt och färgerna lyser upp himlen. Det skulle kunna vara påhittat, men nej, just precis såhär vacker var inramningen ikväll när det plötsligt slog mig..

Idag har det gått exakt ett år sedan jag kramade pappa sista gången och sa hejdå för sista gången. Om en vecka precis, så är det ett år sedan han dog. Och jag har tänkt så mkt på det datumet så det var först nu jag kom på att jag ju faktiskt var tvungen att åka tillbaka hit en vecka tidigare, för hundarna kunde inte vara själva när älsklingen jobbade och det var så himla varmt här så det bara gick inte.. Och eftersom älsklingen är polis får inte han ta ledigt under högsäsongen här så det fanns ingen lösning och jag fick säga hejdå och åka.

Sen var min plan att bara komma hit, stoppa in hundarna i bilen och vända tillbaka igen. Men det blev inte så.
För det gick helt enkelt inte. Tröttheten av att sitta vid pappas sida på sjukhuset i 10 dagar slog till så hårt att på flera dagar kunde jag knappt stå på benen. Än mindre, sätta mig och ensam köra 240 mil. Jag var som om jag var full, dålig balans och helt oförmögen att hålla upp ögonen i princip.

Det jobbiga var bara att det första pappa frågade när jag ringde för att tala om att jag kommit fram var "när kommer du".. Och verkligheten blev att jag aldrig kom.
Och just nu, när detta slog mig så blev det så himla jobbigt. Även fast jag vet att pappa hade aldrig, om han varit sitt vanliga jag, ha velat att satte mig och gjorde den resan om jag inte var i skick för att göra det.

Men ändå, just nu gör det himla ont. Och jag känner mig som en stor svikare. För jag höll inte handen när han somnade.
Det borde jag ha gjort, tycker jag.

Inget fyrverkeri, eller Medelhav, eller vackra båtar kan väga upp att vara där, när det behövs.

Kram
/Tulo

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Princess: (20 aug 2018 21:06)
<3

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

528 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Tulo en ros

Tulos senaste Ord

» Ett år utan pappa..
16 aug 2018 00:21
» Olja och vatten.
25 maj 2018 18:42
» Lördag.
24 mar 2018 13:05
» Sorg.
17 mar 2018 12:49
» Sorgen efter pappa..
14 jan 2018 13:07
» Snart går planet..
7 sep 2017 22:09
» Pappa är nu min ängel..
27 aug 2017 17:20
» Somewhere over the rainbow..
15 aug 2017 12:14
» Mitt i stormens öga.
8 aug 2017 14:07
» Han har åkt igen..
27 jun 2017 23:08
» Min pappa..
22 jun 2017 19:08
» This ain´t my first rodeo..
23 maj 2017 13:02
» Många mil blir det..
24 mar 2017 21:37

Dagens namn: Elise, Lisa
:: reklam ::