vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

steinway

Minisemester och bilbråk

30 aug 2010 22:07
Nu är jag hemma i Småland och njuter av ledigheten och min familj. Snart är det dax för nästa termin men till mina gamla kursares förtret har jag inte antecknat vilken sal de skulle vara i idag när allt startade så när de ringde i går kunde jag för första gången inte hjälpa dem för jag har semester och det med all rätt!

Jag har hälsat på hela familjen och dessutom träffat en av mina kusiner och hennes sötlök till dotra. Skönt att ha lite tid för sig själv även om jag självklart saknar prinsen min.

Den här gången har jag bott hos mammi och det har varit trevligt att få färdiglagad mat, fika och massa ompyssel. Gillart.

Nu ska jag umgås med min bror och hans fru in spe, han vill hitta på nått men vet inte riktigt vad. Han är lite som gamarna i Djungelboken, haha :)

Förövrigt så försöker jag släppa det som hände innan idag men det går inte! Vi satt i bilen och jag körde vilket jag inte skulle ha gjort. Väl på vägen ligger jag en bit över hastighetsgränsen, dock inte dåraktigt fort och mamma klagar, jag säger att det inte är nån fara och sen pratar vi lite om annat sen påpekar hon igen att jag kör för fort och jag säger än en gång att vadå, det är väl inget ovanligt för den här vägen och för oss om man säger. Vi pratar igen och så kommer det en sista gång att hon brukar ju också köra för fort på den här vägen, då ryter han där bak att jag ska lyssna på min mamma och köra ordentligt. Jag var millimeter ifrån att stanna bilen och be honom köra om det inte duger. Jag hatar när folk kommenterar min körning. Jag kör aldrig så fort att det inte är hållbart för varken vägunderlag eller bil.

Problemet är att han inte tycker om mig vilket i sin tur har gjort att jag inte är särskilt förtjust i honom heller. Såklart. Men jag kommer ju och tar mamma ifrån honom och det är jobbigt. Grejen är ju bara den att vi barn övertrumfar honom med en hel hög trumfkort! Men han har ju inga egna barn och dessutom är han bra för mamma på många sätt så man får ju vara glad för deras skull ändå.

Grejen är ju den att det inte är första gången det blir såhär, fast innan var det en annan situation, men det är precis som om han måste "skydda" mamma eller nått. Man får inte säga emot henne för då tar HAN det som en personlig förolämpning. Skumt.

Det som gör att jag inte riktigt kan släppa det är att jag blev så paff över hela situationen, men saken är biff, jag tänker inte köra mer bil med dom två som passagerare iallafall för uppenbarligen kan jag inte köra bil. Asförbannad är jag! Vad hade han för rätt? Varför sa dom inte att nån av dom skulle köra istället om nu inte jag dög. Mamma har åkt med mig innan utan att klaga så jag fattar inte riktigt.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

steinway
728 ord
» Profil
» Hemsida
» Prenumerera
» RSS
» Ge steinway en ros

steinway har skrivit om

Livet Hemligt

steinways senaste Ord

» Hejdå
3 mar 2013 16:12
» sista terminen
16 feb 2013 19:56
» Snö
12 feb 2013 18:13
» Helly Hansen
2 feb 2013 17:54
» Skidjacka
24 jan 2013 23:53
» Ambivalens
15 jan 2013 02:23
» Nytt år
4 jan 2013 17:18
» Nyårsfirandet
28 dec 2012 14:46
» God Jul
23 dec 2012 23:38
» Sjuk
13 dec 2012 13:10
» Avveckling
4 dec 2012 22:30
» jobbiga dagar
27 nov 2012 16:48
» Lördag i solen
24 nov 2012 13:47
» Nödord
21 nov 2012 22:33
» Afternoon tea
11 nov 2012 16:20

Dagens namn: Lillemor, Moa
:: reklam ::