vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

steinway

Tu blev ett

24 maj 2009 17:14
Som jag gav nys om igår i all min vrede blev festen jättetrevlig och dukniningen blev väldigt fin. Det enda som gick fel var en sång jag höll i och att alla var så sjuuukt sega på att sjunga. Lite trist, men men. Trubaduren var rolig och trevlig och allt gick bra i kyrkan. Det var ett mycket vackert bröllop. Men känslan jag hade igår som fick mig att inte vilja gifta mig än har inte riktigt släppt.
Men jag är lite konstig fortfarande. Ena sekunden känner jag mig för liten, eller så känner jag att det är för tidigt, och i nästa sekund känns det jättebra och självklart.
Blir man någonsin helt redo?

Inte ens bruden kunde sticka under stolen med att bröllopet är ett definitivt beslut och att hon också den senaste tiden har fått ransaka sig själv. Och då har dessa tu varit tillsammans i 14 år, förlovade i 10 och har två underbara barn på 6 och 3 år. Men det är väl sånt som tillhör. Det känns som det.

Ett giftermål. Det känns så slutgiltligt och definitivt. Med all rätt så klart, men när det väl kommer till kritan så är det ändå "bara" att skilja sig. Jag har en stark hat-kärlek till just det slutgiltliga, eller vad man ska säga, som ett bröllop för med sig. Men det för också med sig trygghet och kärlek. Tanken på att någon vill leva med mig resten av sitt liv är förbryllande och underbar, men vill jag dela hela mitt liv med någon? med honom? eller med någon annan? är han rätt?

Svaren på de frågorna styrs fortfarande väldigt ofta av mitt humör, och om jag känner mig själv rätt kommer det säkert vara så resten av mitt liv för sån är jag. Jag är antingen upp eller ner. En frisk fläkt brukar jag få höra. Jag har svårt för att vara medelmåttig i mitt humör, och det trivs jag faktiskt med :)

Men överlag, oberoende av humör, kan jag inte se mig själv med någon annan än P, jag vill inte ens försöka och det bekräftar både för mig och de mina att jag är lycklig med honom. Och jag kan ärligt säga, utan att blinka och utan att tveka att jag älskar honom, och skulle han fria skulle jag inte tveka på svaret.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

steinway
728 ord
» Profil
» Hemsida
» Prenumerera
» RSS
» Ge steinway en ros

steinway har skrivit om

Livet Hemligt

steinways senaste Ord

» Hejdå
3 mar 2013 16:12
» sista terminen
16 feb 2013 19:56
» Snö
12 feb 2013 18:13
» Helly Hansen
2 feb 2013 17:54
» Skidjacka
24 jan 2013 23:53
» Ambivalens
15 jan 2013 02:23
» Nytt år
4 jan 2013 17:18
» Nyårsfirandet
28 dec 2012 14:46
» God Jul
23 dec 2012 23:38
» Sjuk
13 dec 2012 13:10
» Avveckling
4 dec 2012 22:30
» jobbiga dagar
27 nov 2012 16:48
» Lördag i solen
24 nov 2012 13:47
» Nödord
21 nov 2012 22:33
» Afternoon tea
11 nov 2012 16:20

Dagens namn: Elisabet, Lisbet
:: reklam ::