steinway

En besviken bror

21 feb 2009 12:42
åh det är så sjukt dålig stil!
Visst att dom har gått ur svenska kyrkan och inte ska ha något dop utan en namngivningscermoni. Personligen så förstår jag inte grejen, men nu har dom valt att ha det och pappa har valt att inte gå dit utan att jobba istället. Det är så sjukt dålig stil! Men det är som vanligt. Jobbet går alltid först. Han jobbar inte för att leva. Han lever för att jobba och sen så kommer han och klagar på att han aldrig är ledig.

Nu har M stått och lagat mat och gjort tårta och allt för att det ska bli en trevlig cermoni, nej då behagar inte han att dyka upp! Visst, mamma kommer vara där, men dom två får faktiskt ta och växa upp nu och sluta göra oss andra till offer för deras barnsligheter.

Och visst jag förstår pappa. Det är svåra tider och han måste ta extrajobb, men han kan åka dit imorgon istället. Varför just idag? Det är faktiskt hans barn och barnbarn det handlar om! Och även om det inte är i kyrkan så har den här cermonin ett symboliskt värde för min bror och då tycker jag att man ska ta vara på det.

Visst, jag ska inte heller dit. Men jag var redan uppbokad och jag har 70 mil dit. I jämförelse med pappa som har 2 mil. Max. Och han behöver ju inte vara där hela dagen, bara en timme eller nått, men det kommer ju aldrig hända.

Jag menar inte att klanka ner på pappa helt heller, han gör så gott han kan och lite till, men man börjar bli måttligt trött på att han hela tiden jobbar. Han kommer jobba ihjäl sig. Och så klagar han på att han måste jobba för att vi ska ha det bra och att han aldrig är ledig och bla bla bla. Och visst, om det är någon som ska vara tacksam så är det jag, men ibland måste även han omprioritera lite.

Och så skulle jag prata med P om det här, men han förstår inte problemet. Men han har aldrig haft den familjesituationen heller. ÅH JAG ÄR SÅ ARG PÅ DOM!

Jag förstår att min bror är besviken. Det skulle jag också vara.

Tillbaka till sidans topp