simone

bryter ihop och reser mig upp igen (kanske)

23 apr 2012 14:56
jag försökte omfamna den här känslan av pirrighet och längtan i kroppen trots att den egentligen är olycklig. jag försökte känna mig glad över att återigen KÄNNA något, över att ha lärt känna en helt fantastisk, men komplicerad, person som får mig att tråna på ett sätt som jag aldrig upplevt förut.

men det är svårt. så jävla svårt när det är komplicerat och kanske olyckligt och nej, faktum är att jag inte ens vet vad det är.

så. jag gör ett nytt försök att glömma. att försvinna. vill inte omfamna någon av de här känslorna mer. trodde jag var redo. för något. inser att jag inte är det.

««

[bläddra]

»»

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress: