vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

simone

hjärtat stinker blod och svett

30 dec 2011 23:38
när elfride jelinek tilldelades nobelpriset åkte hon inte dit för att ta emot det. ”social fobi är skälet”, sa hon på videolänk från sin lägenhet inredd med sina plyschapor. hon gav efter för sin ångest istället för att stå i galaklänning bredvid någon eventuellt tråkig liberal pristagare i ekonomi, istället för att niga och klappa kungens hand. att ge efter för sin ångest är fel har jag lärt mig, det är svagt, det är ett tecken på ömtålighet, på galenskap, på att inte fungera i det här samhället där allt ska vara så ordnat och tillrättalagt.

det är inte farligt, men det är fel och du verkar ju vara en sådan fin flicka, inte ska du behöva känna av sådant, sa psykiatrikern på psykakuten och skickade hem mig med tabletter som gjorde att jag först blev mer vansinnig än innan. och som till slut gjorde att jag inte kunde gråta på ett år, som gjorde att jag blev bedövad. tillrättalagd.

det kan vara farligt, sa en annan och tittade på mina sönderskurna armar som jag hade gjort när tabletterna flöt runt och förgiftade mitt blodomlopp. stängt in mig på toaletten hallucinerande rotandes fram rakbladen medan min vän som jag bodde med stod utanför och desperat försökte få ut mig därifrån. vännen som sedan fick badda mina sår, tvinga mig till sömns.

det är inte farligt, sa sedan en tredje, men försök tänka på ett fallande löv och ett tåg som kommer i bakgrunden när panikångesten väller över dig, gör det du är rädd för, trotsa hela tiden din sociala fobi och din ångest.

och visst, no offence, de ska väl veta så mycket mer än mig alla år de studerat alla människor de har träffat alla människor de hjälpt, men när jag för all del stod för bara några veckor sedan och storgrät av panikångest mitt på en fest och var så berusad att jag inte kunde fokusera blicken ordentligt på någonting utan bara kände ett enormt illamående över mig själv och kände min väns livrädda smekningar på armen och hennes darrande det ordnar sig, gråt inte, det blir bra igen, så var det där lövet alldeles för långt borta från att kunna hjälpa mig.

det är inte farligt men det kan vara farligt men tänk på ett löv tänk på ett tåg tänk bort all din ångest ge aldrig
efter var inte svag var stark.

men det känns ju också så skönt hemskt. att skaka och gråta och må illa och vara obekväm och få röra om lite, att gå utanför sin kropp en stund och bara ge efter, låta svagheten styra leda regera. att slippa behöva vara den tillrättalagda, ge efter för vansinnet. För att man kan, för att det nästan är förbjudet. att stanna hemma när man känner sig rädd. att gråta högt inför människor man inte känner så väl. att låta orden strömma ur munnen på ett sätt som man aldrig vågat om man inte stod inför vansinnets rand. att dricka för mycket. bli besatt av fel person. bli besatt av rätt person. att låta det där lövet singla bort långt åt helvete och att slippa niga i någon trång galaklänning och klappa kungens jävla tillrättalagda hand.

det är en vansinnets inre revolution som manifesterar sig i tusen röda läppavtryck på kristallglas fylla med den finaste champagnen och att skratta ett vansinnesskratt bland människor och röra någon som inte förväntar sig det och gråta högt utan att be om ursäkt och inte vara en fin snäll flicka som inte borde veta vad ångest är utan smutsig och mörk och högljudd och jobbig och det är att sitta bland plyschapor framför några miljoner människor och vara obekväm och våga säga ”jag kommer inte för att jag klarar det inte” men sedan skriva ur sitt hjärta och sin själ för en hel värld utan att någonsin be om någon slags förlåtelse trots att virvelvindarna drar över håret och lägger det i tovor längst golvet när du inte ser tillsammans med de svarta tårarna som faller en efter en efter en efter en till en flod som gör att klänningen du har på dig blir ful, en flod som du kan drunkna i. en vansinnets inre revolution, att erkänna svaghet som en styrka, låta rädslan vansinnet sorgen styra dig utan att skämmas en endaste millisekund.


Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


eMissen: (31 dec 2011 01:00)
ska man gå emot nån skit hänger det ju på att folk omkring en fixar det, och kan låta en hållas så man inte behöver trycka ner paniken. och det är väl inte i alla sammanhang det passar... och det borde man få bestämma själv. tänker jag. jag hänger inte riktigt med i din text, men den har ett jävla drag, och jag gillar den.

nina: (31 dec 2011 10:07)
Jag drar paralleller och känner att jag inte kommit dit hän ännu där jag kan eller skulle kunna vara så ärlig mot omgivningen. Visa vem jag är ibland. Men till skillnad mot dig och Elfride tänker jag att ingen jävla idiot i världen har gjort sig förtjänt av att få veta så mkt om mig att de ska få se vem jag är. De får en version av mig, den räcker gott. Det är banalt och enkelt men... <3 Du är bra.

simone(?): (31 dec 2011 10:41)
jag håller med er båda också. jag hänger själv inte riktigt med i mitt resonemang och det är ju verkligen inte svart eller vitt. men en del av mig är denna och en annan del är något annat. alla får hantera sina demoner på sitt sätt. inget kan vara rätt eller fel. tänker jag.

Nn: (31 dec 2011 22:41)
Visa vem man är och berätta om det ärligt för sina vänner är väl en helt annan sak än att supa sig asberusad, skrämma dem genom att häva ur sig all ångest över dem och kräva att de ska ta hand om den?!? Skrapa upp en från golvet och lappa ihop en gång på gång? Hur många vänner har man då kvar i längden?

simone: (1 jan 2012 19:31)
vem har sagt något om att kräva att någon annan ska ta hand om en? det enda som kan ta hand om en är man själv, ingen annan. dessutom skriver jag det som finns i mitt huvud, det är nödvändigtvis inte verkligheten.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

simone
159 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge simone en ros

simone har skrivit om

hjärta och smärta

simones senaste Ord

» i know it wasn´t time for us
2 jan 2015 16:11
» you can sharpen your knife
12 dec 2014 10:40
» sommar 2013
9 jul 2014 10:28
» allt
8 jun 2014 19:16
» ...
24 apr 2014 15:14
» kär
12 apr 2014 20:14
» hej igen
29 mar 2014 19:34
» dag 193 utan dig
10 dec 2013 11:22
» alvöron
16 nov 2013 21:35
» hej
15 nov 2013 09:21
» nattsvart
10 sep 2013 21:15
» .
6 sep 2013 21:01

Dagens namn: Klemens
:: reklam ::