semla

Skör, skär chimär

23 okt 2015 10:45
Fnissar digitalt långt inpå småtimmarna, i privatchat och officiellt. Samarbetar, retas, diskuterar, kivas. Aldrig minsta antydan till flirt, alla uppenbara dylika anspelningar tar vi nogsamt omvägar kring. Komplimanger mellan raderna, värme, men inget farligt, som bränner. Vi berör aldrig något personligt, känsligt, något viktigt på riktigt.

Mitt namn hela tiden. Han skriver till, om mig ofta i Sammanhanget, även när jag inte är online. Och jag noterar, smälter, stänger hjärtat, ignorerar. Backa, backa.

Inatt upplyste han mig om att han skaffat en app som tar bort blåtonerna i mobilskärmen efter midnatt. För att jag - i en bisats någonstans, i förbifarten - nämnt att blått ljus är lite dåligt om man väntar in nattsömn. En annan gång bad han mig notera att han INTE var chevaleresk, för min skull. (Inget som jag alls pratat om men det stämmer ju, jag gillar inte den sortens fasoner.)

Han ser mig och han vill dessutom att jag ska se att han gör det.

Jag vet inte vad jag ska göra med det här. Det finns inget jag kan göra med det här. Det finns ju inte på riktigt.
Det bara känns.