vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

semla

just somebody that I used to know

27 nov 2012 15:28
Jag är inte den som faller för bad boys. Jag tycker att det är ynkligt att behöva hävda sig i tid och otid, att låta destruktiva krafter få kontrollen över ens jag. Jag blir mycket mer imponerad av folk som du; som orkade ge folk flera chanser, som ville se på omvärlden med tillförsikt. Du var så öppen, varm och snäll jämt. Jag tyckte så mycket om det hos dig.

Du sa aldrig ett elakt ord till mig. Du respekterade mig fullt ut, jag hörde dig ofta använda mina uttryck, berätta vidare något jag sagt dig. Det var uppenbart att du litade på mig, och jag litade på dig. Jag litade alltid på dig.

Du lyssnade så fint, vi pratade så bra, vi delade så många förtroenden. Du var en så fin och bra och rolig och spännande och snygg människa. Och söt. Och du luktade så gott.

Du ville aldrig ligga tätt intill, det blev för varmt. Du ville aldrig hålla min hand när vi promenerade, det blev för kallt.

Du ville aldrig skolka för att bara vara med mig, inte en endaste gång, inte från den mest oviktiga föreläsningen, inte ens när vi var som allra nykärast.

Vi kunde gå ut tillsammans, vara på krogen i timmar, utan att du sökte min blick en enda gång. Ibland satte jag mig i ett hörn för att se om du skulle undra vart jag tagit vägen. Ibland gick jag hem. Du märkte aldrig något förrän långt senare. Vi brukade bråka om det tills jag gav upp och började gråta. Då blev du olycklig och höll om mig och jag tror att du bad om förlåtelse varje gång. Men du förstod aldrig och det blev aldrig någon ändring.

Du brukade säga att jag var vis. Det är den enda komplimangen jag minns att du gav mig. När jag grät över hur ful jag var, brukade du trösta mig med att du älskade mig, "trots att jag inte var någon fotomodell".

Jag skrev så många kort, lappar och brev till dig. Jag köpte så många små fåniga presenter. Du var inte den romantiska typen. Sista året vi var tillsammans bad jag dig - vis av erfarenheten och lite desperat - om att få ett kort nästa dag, på alla hjärtans dag. Men det var så körigt på jobbet, du hann inte åka och fixa något.

Du var min första, och min största kärlek. När du gjorde slut med mig gick världen under. När jag ett par år senare undrade om du någonsin älskat mig, svarade du med att stillsamt undra vad det egentligen är att älska någon.

Jag hoppas att du vet det nu. Jag visste det redan då.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Kit: (27 nov 2012 15:55)
Oj vad det värker i hjärtat av din text.

Althea: (27 nov 2012 16:06)
Oj. Aj. Dessa okänslosamma män(pojkar) som är så snälla men ack så oförmögna att visa något. Jag har varit gift med en sådan. Det gör så ont.

Princess: (27 nov 2012 16:32)
Känner igen... Att aldrig få något tillbaka tär något så fruktansvärt...

misan: (27 nov 2012 23:05)
Åh.

semla: (1 dec 2012 01:16)
Tack alla, för fina kommentarer!

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

semla
177 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge semla en ros

semla har skrivit om

Relationer

semlas senaste Ord

» All men must run
30 sep 2017 14:07
» But why?
27 sep 2017 18:16
» Platt ljus, skarpa skuggor
20 jun 2017 16:51
» Gränslandet
25 apr 2017 02:36
» This too not true
20 feb 2017 14:00
» Klick-metoden
17 feb 2017 13:28
» Ett vrak kommer lastat
30 jan 2017 14:09
» Från- och tillvaron
24 jan 2017 13:01
» Svindlande höjder
13 jan 2017 13:22
» Livsfarlig ledning
14 dec 2016 09:33
» WTF
21 nov 2016 12:45
» Lock för öronen
31 okt 2016 14:37
» Tänk om inte
7 okt 2016 02:00

Dagens namn: Cecilia, Sissela
:: reklam ::