Rabiata
Vokaljävelskapet
30 jan 2013 13:57I andra klass får fröken migrän för att jag inte kan lära mig den viktiga distinktionen mellan hårda och mjuka vokaler. Hon frågar mig hur jag tror att jag någonsin ska kunna klara mig här i livet om jag inte tillgodogör mig detta.
Jag tittar på henne där hon sitter vid katedern, i mina ögon vid detta tillfälle lik en padda i uppförsbacke. Jag vet att det är meningslöst att förklara för henne att hårda och mjuka vokaler är trams då hårdheten eller mjukheten i vokalen helt och hållet beror på HUR vokalen i fråga uttalas. Även jag fattar att O ska föreställa en mjuk vokal, men den kan framsägas på ett hårt sätt. Den här skiten har någon stoppat in i vår läroplan och ingen behöver egentligen slösa tid på att försöka bemästra detta för att lära sig korrekt svenska.
Fröken bemöter min tystnad med en dramatisk suck och jag blickar ner i bänklocket för att slippa skåda Idiotin. Vad har jag lärt mig? I är en hård vokal.
Det var egentligen förjävligt att vara barn, tyckte jag. Man var helt utlämnad åt imbecillt trams. Inte undra på att man gav fan i lektionsmalandet, höll händerna för öronen och läste Bergvalls Lilla Ordlista istället.
Så gick det också som det gick. Kanske beror allt som hänt de senaste åren på att jag inte lärde mig att skilja på hårda och mjuka vokaler.