pussel

Run run run run run

9 aug 2013 08:43
Jag skriver inte så ofta som jag skulle önska, det finns inte så mycket att skriva.

Men jag springer! Som ett steg mot att ta tillbaka kontrollen över min kropp. Det är visserligen bara fyra regelbundna löprundor senare, och jag har varit med många gånger förr så jag vet att det knappt betyder något, men det känns bra också! Det gör det inte alltid. Och denna gång måste jag varken springa snabbt eller långt, jag springer helt enkelt för att jag vill använda min kropp. Visst hägrar ett avklarat göteborgsvarv någonstans i framtiden, men just nu är det bara användandet av kroppen i sig som betyder något. Jag vill inte alltid utmana och bevisa, nu vill jag mest sitta lite nöjdare i läsfåtöljen.

Och visst, jag låter som alla andra på nätet som drar igång sina nya liv såhär efter semestern. Jag är väl som alla andra. Men idag med någon slags eventuell visshet om att det faktiskt kommer att funka, att det faktiskt kommer att hålla i sig nu.

(Apropå att vara som alla andra: Tycker alla andra också att de inte är som alla andra? Som jag gör, jag tycker oftast att jag inte är som massan, inte alls. Så måste väl alla tänka, eller? Och så är vi likadana i alla fall?)