vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Princess

När lillan kom till jorden...

21 aug 2013 18:30
BB-väskan hade varit packad sen veckan efter midsommar. Vi skulle ta en taxi till förlossningen och använda tens och varmt bad som smärtlindring innan vi åkte in. Planerat och klart...

På torsdagen ringde jag till förlossningen för att jag skulle fråga om att jag blödde en del, men för övrigt kände jag ingenting. Inga förvärkar eller sammandragningar. Jag hade varit på promenad på kajen och ätit glass, satt en deg för att baka tekakor och tagit fram receptet på kärleksmums. Dessutom tänkte jag slänga ihop en ost- och skinkpaj. Barnmorskan på förlossningen tyckte dock att jag skulle komma in på en koll, så jag tänkte att jag kunde ju kalljäsa degen och satte in den i kylen. Resten (mjöl, socker, recept, dator) fick stå framme, väskan stanna hemma och jag tog bilen och hämtade S på jobbet. Tyckte att vi kunde väl parkera på korttidsparkeringen för det här skulle ju gå fort, och jag skulle ju hem och baka ut min deg.

När vi satt där med CTG på magen såg vi på monitorn att jag fick en del sammandragningar, men det var ju inte så mycket mer med det. Bebisens hjärtslag såg bra ut, och jag reste mig efter 20 minuter och skulle in till läkaren på en koll. I korridoren (där det satt minst 5 andra gravida kvinnor och väntade) gick vattnet. Jag hade kjol och ballerinaskor... Vattnet var färgat för lillan hade bajsat där inne, och när jag hade blivit undersökt av läkaren sa hon "du får inte åka hem i alla fall, kommer du inte igång själv så sätter vi igång dig, nu skriver vi in dig på förlossningen en trappa upp". Jag bara "men det var ju inte såhär det skulle bli, jag har ju inte ens väskan med mig..." (och så tänkte jag på degen i kylen och att vi hade bilen i p-garaget och att jag inte alls var förberedd på det här).

På förlossningen fick vi komma in på rum 7, och där satt vi och väntade i nästan en timme på att någon skulle komma in till oss. När jag reste mig rann det vatten och kjolen var inte så rolig att ha på sig längre. Dessutom började jag känna att det började göra ont; värkar?!

Klockan var när första barnmorskan kom in och presenterade sig runt 18.30. S fick tag i sin bror som kom och hämtade upp honom (efter att vi försäkrat oss om att han skulle hinna hem och hämta våra saker) och jag fick gå och duscha. När S kom tillbaka efter ca. 40 minuter hade värkarna tilltagit och det var konstaterat att jag i alla fall inte skulle behöva bli igångsatt...

Det regnade och regnade ute. I flera veckor hade det varit fint väder och sol, men natten när vår dotter föddes regnade det mer än det gjort på hela sommaren! Och jag tyckte det lät så skönt med regnet utanför (i alla fall någon gång mellan värkarna...)

Klockan 21 var det skiftbyte och världens gulligaste barnmorska och undersköterska kom in och presenterade sig. 21.25 började jag använda lustgasen. Runt 23 hade jag så ont att jag ville ha epidural, barnmorskan kom och kollade och sa "om det känns som att du vill krysta så får du göra det, det är för sent för ryggmärgsbedövning och snart får ni träffa er bebis". Värkarna avtog något och jag fick värkstimulerande dropp, och jag gnydde något om att "vill hon inte komma ut, snyft snyft" och det gjorde förbannat ont och jag skrek och skrek in i lustgasmasken. S var ett helt otroligt stöd och hjälpte mig så gott han kunde, höll handen och viskade i mitt öra "lite till älskling, du klarar det".

Klockan 00.23 kom hon äntligen ut. Hon skrek och kom upp på bröstet och hade så mycket mörkt hår att hon såg ut som en liten trollunge. VÅR fantastiska lilla trollunge <3
Hon vägde 3010 g och var 48 cm lång.

Jag var uppe på benen någon timme efter, fick gå på toa och borsta tänderna, och så fick vi äta mackor och te och bara titta på vår dotter. Eftersom det var fullt uppe på BB-avdelningen fick vi flytta över till ett rum med två sängar på förlossningen och "sova" där. Sov gjorde vi väl inte direkt, men ändå! Sen fick vi komma upp på BB efter lunch nästa dag, där vi stannade i två dygn. Det hade varit fullt på förlossningen och barnmorskorna gjorde ett fantastiskt jobb med att inte visa hur mycket de hade att göra eller om de var stressade.

Men det där med att man glömmer smärtan direkt efteråt, det måste vara historiens värsta masslögn... Ska vi så småningom ha syskon till lilla M så kommer jag att tänka efter både en och två gånger innan, för ONT gjorde det. Men lönen för mödan är ju såklart värt det miljoner gånger om, men ändå!

Degen? Det var tur att jag faktiskt ställde den i kylen, där den gav upp och sjönk ihop, för hade den stått i rumsvärme i tre dygn hade det inte luktat så gott när vi kom hem sen. Fast jag trodde verkligen bara att vi skulle vara borta ett par timmar som mest. Så det kan bli :)

Och idag är lilla M 12 dagar gammal och ligger här bredvid mig och sover, medan pappa är och spelar innebandy en timme. Att man kan älska någon så mycket på en gång (men det är ett helt annat Ord!)

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Althea: (21 aug 2013 18:42)
Fint!!
Vänta ett år så har du glömt. Då jag låg andra gången med värkar sa jag till min man:hur dum i huvudet får man bli? Jag hade glömt att det gjorde så här jävla ont!! :-) men värt var det.

norrakvarken: (22 aug 2013 22:01)
Vad fint! Grattis!

Monchichi: (23 aug 2013 17:26)
grattis!

HäxanSurtant: (25 aug 2013 21:58)
<3

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Princess
1052 ord
» Profil
» Hemsida
» Prenumerera
» RSS
» Ge Princess en ros

Princess senaste Ord

» Äntligen! Tillbaka!
4 sep 2018 22:33
» Hej
15 feb 2018 21:19
» 2018! Hur blev det så?
31 dec 2017 23:55
» Keep going
16 okt 2017 22:21
» Yeay jobbet!
11 sep 2017 21:51
» Försvinn.
3 sep 2017 21:26
» Snälla bli bra <3
13 aug 2017 22:00
» Småbarnsår
20 jul 2017 11:46
» Värmebölja
18 jul 2017 19:33
» Jag, livet, kylan
24 jun 2017 22:46
» Tiden går och går
19 jun 2017 15:52
» Hjärntrött...
7 maj 2017 21:13
» Ååååka pendeltåg...
27 mar 2017 17:38
» Avd 81
10 mar 2017 06:49

Dagens namn: Hedvig, Hillevi
:: reklam ::