Princess
Jodå, det går visst att lura sig själv!
14 apr 2008 15:49Jag tänker mig liksom... ett leende och dagen känns bättre, kan jag lura mig själv att må bra? Jag tror faktiskt att man kan det. Det har varit okej så länge nu, men istället för att tro på det så gräver jag ner mig och blir deprimerad och ångestfylld.
Om jag kan vara glad så är det ju klart att Han också blir på bra humör. När jag är nere blir han mest irriterad. Och jag förstår det, det är inte lätt att leva med någon som är ledsen "utan anledning". Nu kanske inte jag tycker att jag är ledsen "utan anledning", men anledningen är ju hela livssituationen och det faktum att Han faktiskt har gjort sig skyldig till både psykiska och fysiska övergrepp av diverse olika slag. Det förstår han inte och jag tror inte att han nånsin kommer att fatta. Däremot tror jag att jag själv kan få mig själv att må bättre, och genom att må bättre får jag honom att agera på ett trevligare sätt. Och gör han inte det kanske jag inte behöver gräva ner mig för att han är sur en dag eller två.
Sen undrar jag ibland hur man ska orka vara glad jämt, när allt man får ett ett buttert hej och knappt det när man kliver innanför dörren. Jag är sån, att om Han låter grinig i telefonen, då fixar jag gärna en överraskning eller nåt kul för att att han ska bli gladare. Det hade varit kul att få nåt sånt tillbaka nångång, även om jag fattar att det aldrig nånsin kommer att hända. Det är ju bara att ta.
Men mitt nya, glada liv ska börja nu. Mitt nya, glada, ångestfria liv...