vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

PieceOfCake

Det mest fantastiska.

23 jun 2013 19:23
I samma ögonblick som havet omslöt min kropp kände jag euforin. Jag är ett med havet och jag bara är. Jag lägger mig på rygg, hör havets stilla skvalpande och det känns som att jag svävar. Svävar i en värld där allt känns enkelt, rätt och oproblematiskt.

Det är 6 år sedan jag simmade i havet sist. På samma plats då som nu. Då före dotterns pappa, sista sommaren av lycka och livsglädje. Nu en sommar då jag för första gången sedan dess känner mig riktigt levande. En cirkel som slutits.

Havet. Havet. Varför glömde jag bort havet? Jag önskar att jag kunde flytta hit igen. Det känns så rätt. Men jag kan inte. Jag är fast där jag bor nu, tills dottern är vuxen. Jag vantrivs inte, men jag känner mig ensam. Dottern saknar en släkt. Jag hör inte hemma där.

Här är mitt hem. Mitt i havet.
Mitt hav, som gör mig hel.
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

PieceOfCake
111 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge PieceOfCake en ros

PieceOfCake har skrivit om

smärta Galenskap Insikt Livet Kärlek Vansinne

PieceOfCakes senaste Ord

» Ett avgrundsjupt vrål.
30 sep 2021 23:34
» Ekorrhjul.
1 sep 2021 21:11
» He´s not mine to keep.
12 okt 2018 17:59
» Början på slutet.
10 okt 2018 19:20
» Saknad.
1 okt 2018 21:42
» Ingenmansland
13 sep 2018 17:44
» Nu.
20 jul 2018 18:48
» Jag kvävs.
22 dec 2017 22:15
» En oändlighet.
18 dec 2017 15:36
» Inte min pappa.
3 dec 2017 10:41
» Döden.
26 nov 2017 20:50
» Frustration.
28 apr 2017 22:05
» Självföraktet.
21 apr 2017 23:16

Dagens namn: Holger, Holmfrid
:: reklam ::