Nitro

Kristalliserad ångest

30 okt 2011 21:39
Som isbitar tinar vi långsamt upp igen. I alla fall jag. Min energi hade sjunkit ganska lågt sista tiden av all distans och det var nog rätt åt mig. Men nu träffas vi mycket och pratar om hur vi ska kunna få krokigt rakt. Det blir både kul, mysigt och en del ångest. Mycket ångest, om var vi har sårat varandra eller inte levt upp till att vara den perfekt empatiska partnern.

Det är jobbigt att veta att den jag håller kär har mått dåligt på grund av saker jag gjort. Jag har fått mig en tankeställare och försöker rannsaka mig själv om hur jag kan bli bättre. Det svåra är att få henne att förstå att jag har utvecklats och inte vill göra om samma misstag i framtiden. Hon vill nog helst ha garantier och hur gör man det?

««

[bläddra]

»»

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress: