misan

when the shit hits the fan

24 maj 2010 23:56

Jag trodde inte att det kunde bli värre på jobbet, men idag fick min chef ett konstigt utbrott på mig (förlåt för att jag mår dåligt?) som jag fortfarande inte fattar vad det handlade om. Det lilla förtroende jag hade för henne är helt borta nu.

För ett tag sedan gjorde hon ju ett konstigt hembesök hos mig när jag mådde för dåligt för att gå till jobbet. Då kvittrade hon på om hur bra allt skulle bli på jobbet (hon skulle lösa aaallt), men jag vet inte vad det är hon har gjort? Jag har bett om avlastning, men har blivit <i>mer</i> belastad.

Jag tror att hennes oproportionerliga utbrott på något sätt kom från att jag stod på mig och för en gångs skull sa nej till en arbetsuppgift hon ville lägga på mig (att hon ens tänkte tanken!?). Hon fattade inte och jag sa att jag var förvånad att hon inte fattade (alla andra fattar ju, mina kollegor säger att de ser det på mig, att jag ser trött ut, att jag har sorgsna ögon). Sedan ville hon prata mer, men jag ville inte, jag var så besviken på att hon inte fattade - kunde vi inte ta det imorgon? Jag önskar att vi hade tagit det samtalet imorgon, men hon insisterade, trots mina protester, och vad skulle jag göra då, totalvägra?

När jag kom in på hennes rum en stund senare var hon på väg att börja gråta och rabblade ur sig något om att det var tröstlöst att hjälpa mig, för inget hon gjorde dög. Eh, va? Jag fattar verkligen inte vad hon har gjort för att hjälpa mig. Och när började det handla om henne? När blev det synd om <i>henne</i> för att hon kämpar så för att jag ska må bra utan att jag "uppskattar" det? Förlåt för att jag inte mår bättre?

Jag hittar inte ord. Jag vet inte hur jag ens ska kunna titta på henne imorgon.

Tillbaka till sidans topp