Mini

Rädd för att såra..

28 maj 2013 20:32
Jag träffade någon i helgen, vi åkte på utflykt och hade det jättemysigt. Höll handen, åt gott, njöt av solen och bara var. Men nu analyserar jag oavbrutet. Kan jag bli kär i honom, kommer jag såra honom, är det rätt av mig att dejta honom när jag känner såhär, tänk om han sårar mig, tänk om vi blir ihop och jag sen upptäcker att jag måste göra slut, gillar jag verkligen honom tillräckligt, är det fel att ha kontakt med andra och kanske till och med dejta nån annan när jag nu varit iväg på dejt med denna killen trots att vi faktiskt inte gjort något annat än att pussats, osv osv osv..

Jag vet varken ut eller in. Just där och då hade jag det jättebra, men sen när jag börjar fundera då blir jag jättetveksam. Kan det växa fram? Är det bättre att ha en sånhär tveksam start, än det som jag hade innan som var så himlastormande oerhört vackert men som fick ett så väldigt tråkigt slut?

Jag vill så himla gärna träffa någon som jag kan känna riktig kärlek för, som jag vågar släppa in, som blir lika kär i mig och som jag kan somna hos på kvällen och inte vilja vara någon annanstans.

Vad gör jag?

««

[bläddra]

»»

Kommentarer

Althea: (28 maj 2013 20:56)
Bra fråga. Har brottats själv med samma frågor. Men när jag tänker efter så var jag ju inte himlastormande kär när jag träffade honom. Det växte ju fram. Sen när man träffar någon annan så jämför man de känslor man har med de känslor man hade mitt uppe i förälskelsen. Det är ju orättvist. Saker måste ju få tid att växa. Jag tror inte man ska stressa fram något. Inte heller överanalysera(klirr, kastade sten i glashus) utan bara njuta av stunden. Tillåt dig själv att låta någon annan tycka om dig. Känns det fel, så lämna. Känns det okej, så ge det ett försök. Oavsett vad man gör så tar man en risk. En risk att bli sårad. En risk att bli lämnad. En risk att stå där med ett brustet hjärta igen. Bara du kan veta om det är värt det i slutändan.
Sen hur man spränger de murar man har satt upp runt sitt hjärta...fråga mig inte. Jag vet inte hur man gör. Men jag tror man måste ge saker tid. Och lita på magkänslan!!
KRAM