mando
Idag är det bra
5 nov 2009 10:54Jätteroligt är det inte alltid att vara ensam hemma med bebis. Som igår, då var det en riktigt katastrofdålig dag.
Jag hade sovit max 2 timmar på natten, inte på grund av knoen utan på grund av mig själv, jag kunde inte somna helt enkelt. Jag är sån ibland. Och sen blev det ännu värre. Jag var trött på det där sättet att man blir lite tunnelseende, man tappar all förmåga till perspektiv på här och nu. Allt smått förstorar man upp.
Och knoen hade ingen bra dag heller. Han var trött och grinig men ville inte sova mer än en kvart i taget, han somnade i min famn gång på gång men så fort jag rörde mig vaknade han. Så jag kunde inte lägga ner honom, och jag hade ont i ryggen och axlarna och orkade inte egentligen. Ingen paus. Och fick stressa i mig frukost och lunch. Och inte ville han ligga på filten, som han har tyckt varit så kul några dagar nu, sen han lärde sig vända sig själv. Och så kräk hela tiden, byta kläder, grinig, byta haklapp, grinig... Inte sova sängen, inte sova vagnen...
Vid tvåtiden hade jag ingen energi kvar, allt bara snurrade, så jag började gråta. Då blev han helt hysterisk. Det var då det kändes som att jag bara hade lust att försvinna, sticka därifrån, gå och dränka mig.
Och insåg att nej, nu går det inte längre. Nu är jag en pissdålig mamma. Ringde till Finaste på jobbet, inget svar. Mobilen, inget svar. Jobbet, inget svar, mobilen, inget svar. Skickade desperat sms, ringde igen, inget svar. Till slut ringde jag alla nummer jag hade, hans arbetskamrat, hans chef, pratade med arbetskamraten med tårar i ögonen och hoppades att det inte skulle höras. Och så äntligen Finaste i luren, och "jag kommer hem".
Och så lade han knoen i vagnen och gick ut på en lång promenad, och jag fick äntligen äta en macka och krypa ner i sängen. Sov en timme och sen vaknade jag och upptäckte precis hur tunnelseende jag hade varit. Fortfarande trött, men det var som att komma ut ur en tjock dimma.
Gick och lade mig igen klockan nio, så fort knoen somnat för natten. Sov till fem, amma, sov vidare till sju. Idag är huvudet klart igen.
