vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

lingula

i think i´m gonna start a band

4 feb 2009 14:43
Helgen var en social triumf med de senaste årens mått mätt, hade katastroffeeling angående studentorkesterfesten men sermanpå, det gick bra. En sak jag fascineras av hos mig själv är hur jag från skitförbannad, ångestfylld och/eller i upplösningstillstånd kan totalvända så fort dörren öppnas dit jag ska och vara världens trevligaste, charmigaste och konversera de mest udda typer (ett väldigt oturligt undantag: min pojkväns familj).

Pratade med Den Fryntlige Trumpeteraren (så söt), blev korsförhörd om hur jag kände tigern (eh...bekants bekant...?), blev tafsad på av valda delar av diverse trombonsektioner (nåja, min pojkvän spelar ju trombon), dansade sönder fötterna (i gympaskor??) och blev erbjuden att provspela med en av Uppsalas bästa studentorkestrar när jag kommer tillbaka i höst (Yey! Dock ohörd, och lite handlar det ju om att välja rätt instrument här i världen, inte skygga för bassektionen så att säga).

Sen träffade jag en kille, läkarstudent någon termin under mig, som jag har ett väldigt ambivalent förhållande till. Skitirriterande, och jag gillar honom massor. Någon frågade mig varför jag hatar läkarstudenter, och det gör jag ju givetvis inte, jag är bara sjukligt jämförande och avundsjuk. För det går inte att komma ifrån, de flesta läkarstudenter lyckas med det som jag misslyckas med; studierna. Dessutom är många läkarstudenter otroligt trevliga, talangfulla och driftiga, vilket jag ju inte känner mig jämt.

Nåja, den här killen och jag pratar och i ett läge i det, från mitt håll, lätt berusade samtalet, berättar jag att jag att jag tog uppehåll för att jag var deprimerad osv osv och han blir förvånad och han drar någon halvtafflig liknelse till sitt eget liv (killen lider ju inte direkt av dålig självkänsla). Det blir inte pinsamt eller så, men det är ju ändå ganska få som jag har berättat för och jag kan ju ha verkat full tänker jag så dagen efter skriver jag ett sms där jag säger att jag vet att jag berättade och det var inte för att jag full och så är det och sådär. Och får inget svar! Vad är det liksom? "Hej jag mår dåligt och jag anförtrodde mig åt dig", okej att man inte bryr sig tillräckligt för att göra något åt det men kan man inte i alla fall svara på sms:et?

Hade också en fantastisk lördag med visiter hos fyra av mina bästa vänner och....en annan vän (som kompenserar sitt dåliga självförtroende på läkarprogrammet med sylvassa armbågar) och en söndag med pannkaksbrunch och långfärdsskridskoåkning med min mosin. Samt ett årsmöte som gick okej, med endast ilska riktad mot två personer som förutom att vara sjukt meningslösa till sin uppenbarelse även är patologiskt rädda för att hjälpa till. Lite dåligt, i en orkester bestående av tjugo personer, lite värre i en orkester bestående av sex. Personer.

Nu spelas Brainpool på radion. Sångaren (Janne Kask) läser btw på läkarprogrammet i Uppsala. Samt eventuellt en morddömd student, hör vänner intervjuas på radion.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Garbo: (28 feb 2009 16:16)
Tänk att trombonister alltid tafsar.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

lingula
439 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge lingula en ros

lingula har skrivit om

framtiden nytt hemkomst Tåg Husdjur Mat och Bak Födelsedag jul död sexsnack Sommar hälsa allt Skola och Jobb studier

lingulas senaste Ord

» Livetfrågor
3 apr 2015 22:12
» Nuförtiden
12 jan 2015 21:28
» Gudmödrar
18 dec 2014 22:33
» Men vem vet vad hen tänker
30 nov 2014 21:14
» Luther i min mage
26 okt 2014 19:16
» Life for me
28 sep 2014 11:11
» Födelseafton
5 sep 2014 21:40
» Sommarkatt
11 aug 2014 22:02
» Att välja glädje
8 jul 2014 09:12
» I all eller ingen enkelhet
18 jun 2014 08:52
» juni 2014
9 jun 2014 07:17
» en mamma
20 maj 2014 06:50
» Stress
1 maj 2014 22:28
» Bra ändå
10 apr 2014 07:49
» finare
24 mar 2014 14:50

Dagens namn: Magnus, Måns
:: reklam ::