lingula

Är det inte STRÅLANDE?

27 aug 2008 10:43
Men låtom oss glömma gamla dumheter och istället blicka framåt! Först en lägesrapport: Jag sitter i käkkirurgens lilla konferensrum/bibliotek med en nål i min arm och väntar på nästa provtagning. Klockan 9:03 fick jag injektionen med läkemedlet precis vid min visdomstand, och även om jag inte förstår hur ett läkemedel som man planerar använda mot tandlossning skulle kunna annat än försvåra en tandborttagning så smackar snåltarmen förnöjt åt de tretusen sparade kronorna. Nu är min uppgift bara att vänta för att de ska kunna ta blodprov för att kolla hur snabbt läkemedlet går ut ur blodet. Jag njuter av att inte ha någon tenta inplanerad och slappar med datorn och läser en bok. Allt väl.

Efter tentan igår sammanstrålade jag med min vän es. Vi gjorde slag i en gammal sak och bytte båda nation, dock helt olika byten (värmlands-smålands respektive snerikes-vdala), vilket låter enkelt men innebär, upptäckte vi, ganska tradiga besök på både den gamla och den nya nationen. Vid vilket jag fick finna mig lite småförbannad och genast ångra mig lite då jag efter två år som ordförande fortfarande hittar den gamla ordförandes namn och telefonnummer i informationen om vår studentorkester, och vår ett år gamla officiella mailadress icke ditskriven. Men nu när jag tillhör min studentorkesters nation kan inget sådant hända igen. Eller?

Det fascinerar mig lite, detta med informationssamhället. Att det är så mycket information jag inte vill ha som jag får, men så mycket av den information som jag vill ha som jag får lägga ner absurda mängder tid på att hitta.

Registrerade mig på en kurs av studentkorts- och studentlägenhetsskäl. Bra gjort. Shoppade inte, till skillnad från min vän. Bra gjort. På kvällen var vi hos mina släktingar (som också är mina vänner!). Det var underbart roligt. Och när vi kom hem sista avsnittet på första säsongen av Vänner. Nu ser vi fram emot andra...

Och hösten! Folk tjatar. Jag är inte så orolig. Vad skulle kunna gå helfel? Nu ska jag hänga och göra undersökning ett tag, sen ett par veckor på Öland.

Vill ni veta en sak?
Jag skulle inte bli läkare, för det var ju mamma. Men sen ville jag det.
Jag skulle inte läsa i Uppsala, för det hade ju resten av släkten gjort. Men sen ville jag det.
Jag skulle inte bli medlem av Smålands nation, för det var ju morfar och mamma och allt sånt där. Men sen hade ju Smålands den trevligaste studentorkestern, så då ville jag ju det.
Och det blir rätt bra det här också.

Tillbaka till sidans topp