lejonhjärta

tisdag

9 nov 2010 20:49
igår var det -14 utanför min dörr och min luft blev vit när jag gick genom parken. det var inte bara luften och marken som var kall, hela jag var kall och hjärtat kändes stelt. jag vet inte hur jag ska göra för att skydda mig själv bättre. oftast vill jag vara en människa med känslorna utanför kroppen men ibland vill jag bara höja musiken och stänga av mig själv. fly in i någonting annat som inte är mig själv.

jag lyssnar på edith piaf och undrar hur många år det kommer dröja innan jag samlar ihop mig själv tillräckligt för att återuppta min franska som just nu ligger vilande i kroppen, precis som så mycket annat. ofta tänker jag att jag kommer att ha tid att göra allting sen, senare och skjuter upp det. i några veckor. eller några år. det är en längre period nu som jag har tänkt att jag ska ta tag i mig själv eftersom jag faktiskt vet vad som skulle krävas för att få ordning på mig själv. eller; jag vet vilka delar av mig som är trasiga och har en klar bild av hur de borde lagas men svårigheten ligger i att ta första steget.

vilket blir omöjligt när jag inte har kommit i det stadiet där jag ger mig själv en knuff i ryggen.