vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

lejonhjärta

onsdagsmörker

25 aug 2010 20:40
Jag hade tänkt skriva om mitt jobb, att jag är glad över att jag träffar så många olika människor varenda dag. Det gör att det blir lite tryggare och enklare även om vardagen skulle vara ensam och pratlös, jag får ändå prata med ett stort antal människor under dagen. Nästan så att det allra skönaste är att komma hem, mysbyxa sig och klappa katt. Äta något, läsa något, skriva lite och somna. Idag träffade jag dessutom någon som det kändes alldeles speciellt med och jag dröjde mig kvar, han dröjde sig kvar. Det är skönt att låta blicken vila ibland, skratta och känna att jag faktiskt lever inombords. Att det finns någon som kan få hjärtat att slå och att det är fint, även om det inte är varaktigt. Jag intalar mig att flyktiga hjärtslag är bättre än inga alls.

Fast,
jag skulle gärna vilja finna någon. Att vila blicken på ofta, ofta. Fast jag försöker att inte tänka på det för länge åt gången.

Jag hade kunnat skriva om allt det. Jag hade tänkt skriva om det; om jobbet, människorna. Istället tvingar jag mig själv att skriva någonting, precis vad som helst, för annars skulle jag fortsätta fundera på hur jag ska få bort smärtan som bränner inombords. Jag tittade mig i spegeln förut och kände mig som ett stort färglöst monster och min reaktion (och således också lösningen) var en plötslig lust att banka huvudet i badrumsspeglarna tills de krossades. Tills jag krossades och allt det hopplösa, stora, färglösa skulle försvinna. Ugnen; där skulle jag kunna bränna mig. Bara lägga in armarna och trycka ner handflatorna mot den varma ytan. Alla fönster som finns i lägenheten, känslan av att bara vilja sticka händerna igenom. Bara känna någonting annat. Bara känna.

Ett försök att få bort stressen och tröttheten och hopplösheten som skriker och överröstar precis allting annat. Jag är så trött, så trött. Och ledsen. Allting värker, hela kroppen skriker och huvudet är tungt, tyngre än någonsin förut, och hjärtat mitt är så sargat, så trasigt i kanterna och allra längst in.

Jag hade hellre velat berätta om fina möten med spännande människor, de dagliga samtalen och allt som gör att det känns som om jag har hamnat rätt, men allting annat gör sig påmint, gör för ont.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


eMissen: (25 aug 2010 21:27)
<3

Aurora: (26 aug 2010 17:50)
Kram<3

Monchichi: (26 aug 2010 20:10)
" Idag träffade jag dessutom någon som det kändes alldeles speciellt med och jag dröjde mig kvar, han dröjde sig kvar."
Du kan ju inte förstöra det han ville dröja sig kvar i. Var rädd om dig. Kram

lejonhjärta: (27 aug 2010 22:54)
emissen & aurora: tack <3

lejonhjärta: (27 aug 2010 22:55)
monch: åh, jag vet. eller, vissa sekunder vet jag medan andra sekunder har jag förlorat mig själv igen. kram.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

244 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge lejonhjärta en ros

lejonhjärta har skrivit om

Relationer Familjelycka? Herr Ätstörning irritation förändringen tankerensning Hunden

lejonhjärtas senaste Ord

» onsdag
21 aug 2013 21:56
» semester
5 aug 2013 12:26
» snart augusti
23 jul 2013 22:26
» Renoveringskaos
10 jul 2013 18:12
» fredag
14 jun 2013 22:45
» nödord
26 maj 2013 22:58
» Kära bullen, pt 2
15 maj 2013 14:11
» Kära bullen
14 maj 2013 20:25
» finfredag
3 maj 2013 19:38
» livet, alltså
5 apr 2013 14:08
» tisdag
19 feb 2013 20:38
» livet
6 feb 2013 15:14
» Söndag
20 jan 2013 13:04
» söndag
6 jan 2013 14:04
» torsdag
27 dec 2012 14:55

Dagens namn: Cecilia, Sissela
:: reklam ::