Kit

Snart över

30 nov 2009 02:53
Jag har ryckt upp mig! Men bara sådär att jag kan puttra omkring och göra saker jag tycker om. Rita. Skriva.

Det är konstigt hur bra jag trivs med mitt isolerade liv. Visserligen är mitt jobb supersocialt, men man skulle kunna tänka sig att det skulle vara svårt att gå två veckor (eller en månad, en gång i somras) utan att träffa någon vän.

Men jag har ju internet. Jag har ju mina tankar, och mitt rum som är mitt, fastän det bara är till låns. Och allt är ju bara precis just nu - ett år, ett år som är över i april.

Man kan klara mycket när man vet att det inte behöver vara permanent. (Men inget är väl någonsin permanent, heller? Även om det är klart - somliga saker är svårare att bryta upp från än andra.)

Jag har ett Stort Prov nästa vecka. Har betalat för att göra det, också, annars kanske jag skulle fega ur nu.

Det skulle se bra ut på min resumé om jag kunde klara det, men det är alldeles på gränsen till min japanskaförmåga som den är nu, och jag har varit för upptagen av att njuta av livet för att vara produktiv.

Så nu försöker jag klämma in en hel grammatikbok på en vecka, och jag filar på mina usla kanjifärdigheter, och hoppas och hoppas att det kanske ska gå att få 12 poäng mer än sist.

Då klarar jag det. Med en poäng, visserligen, men.

Ahh. Vad hänsynslöst jag skrattar åt mig själv, för att jag med snart trettio år i världen fortfarande inte lärt mig plugga lite i taget i god tid, istället för att klämma in allt på slutet. Heh.

Nästa söndag. Efter det får vi se vad jag får tid till...!