Kit
Here but for the grace of Anne
16 aug 2009 09:55Tack vare Anne är jag fortfarande kvar här! Yay för påstridiga vänner!
Jag hade ju tänkt att jag skulle kunna uppdatera i något vandrarhem på vägen, men så blev det ju inte. Under tio resedagar hade vi en färjenatt, två bussnätter, och en köra-hela-natten natt. Av våra återstående nätter tillbringade vi inte många på ställen där vi hade både internet och tid, så det blev som det blev.
Men! Jag har varit i Hokkaido! Och badat i en sjö med marimo (algbollar som räknas nästan som en djurart) och i ett kallt, salt hav och suttit och spanat efter hjortar vid vägkanten i dunklet och varit långt, långt hemifrån, både i kropp och tanke, och det var BRA.
Jag behövde avståndet. Jag behövde vidsträckta horisonter och glada vänners sällskap och allt annat som jag inte har här uppe i min lilla stad vid havet, där allt är jobb och internet och fönster man inte kan se ut ur.
Nu är jag fysiskt utmattad, men de där viktiga batterierna som man laddar med annat än bara mat och sömn, de är sprudlande fulla! Jag har en kappsäck full med minnen, och en digitalkamera full med vyer, och det är allmänt gott att leva.
När jag nu blir helt levande igen vet jag inte, men jag har ätit speciella Hiroshima-kex som jag fick av en student innan jag reste, och ost jag hittade i mitt annars nästan tomma kylskåp, och jag tror jag kan åka och handla utan att trilla ihop i en liten hög.
Jag saknar Hokkaido. Jag saknar resan. Jag saknar DEFINITIVT att vara någonstans där sommaren inte är 34 grader varm och fuktig som en ångbastu. Men det är inte helt fel att ha ett alldeles eget rum med en alldeles egen säng och en alldeles egen dator...
257 ord
» Profil
» Hemsida
» Prenumerera
» RSS
» Ge Kit en ros