vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Kit

Jag trivs bäst i öppna kontorslandskap

5 jun 2009 04:50
Ännu en kulturskillnad: Japan är gruppfokuserat; Sverige är individfokuserat.

Det är knappast något revolutionerande insikt. Det finns ett otal böcker som redan beskriver precis det, i skickligare och mer välgrundad detalj än vad jag kan åstadkomma.

Men. Det är skillnad på att veta detta, och att se hur det ter sig i verkliga livet.

Ta kontor, till exempel. Visst, vi har alla sett de fruktade båsen som brukar hysa allsköns karaktärer till kontorsslavar i amerikanska komedier. Det finns säkert till och med folk som arbetar i sådan miljö i Sverige.

Men ändå. När jag som svensk tänker "kontor" tänker jag på ett rum, med storleken anpassad efter hur viktig den som arbetar i sagda kontor är (eller anser sig vara). När det kommer till universitet tänker jag på kanske två eller till och med tre lektorer eller doktorander som tvingas dela på ett enda rum, men det är ju som det är innan man tagit sig upp i världen.

Och tänker jag på byråkrati tänker jag på samma sätt - en anhopning små rum, gärna nära ett välförsett fikarum där man samlas till möten eller mys.

Så när jag går till stadskontoret för att visa upp en stämpel och fylla i formulär här i min lilla japanska stad så är det ändå en liten kulturchock. Ett litet skalv som får något att glida åt sidan, och ger rum för nytt tänk; nya associationer.

Jag förväntar mig inte att finna de olika byråkratiska grenarna instoppade i allt för många rum, men när jag tittar på kartan och hittar tecknen för "utlänning" i ruta 4... det är ändå som att den där rutan borde speglas av en verklig vägg.

Det gör den inte. Det finns inga väggar; inte mellan någon av de många underavdelningarna. Kanske fyrtio personer sitter bakom olika skrivbord, traskar mellan hyllor och skyfflar papper fram och tillbaks.

Det finns diskar för stadsborna att sitta bakom medan de förnyar sina hälsoförsäkringar eller ställer frågor om vattenledningarna eller uppdaterar familjeboken.

Alla möbler jag tänker på när jag tänker "kontor" finns här, liksom ljudet av knattrande tangentbord och ringande telefoner, men - det finns inga väggar. Allt sker helt öppet, utan avskärmningar andra än de som finns i sinnet hos dem som vistas i lokalen.

Här är det helt naturligt att komma med en hälsorelaterad förfrågan medan någon annan ett par meter bort svarar på hur vattenavgiften är strukturerad, och någon annan försöker föra ett hackigt samtal med en nyanländ utlänning som inte verkar förstå något alls.

Och det är normalt. Det är det. Här.

Här är det inte konstigt. Det skulle vara bra mycket konstigare om alla låste in sig i egna små rum, med dörrar och privata telefonledningar och lappar i köket om hur din mamma inte jobbar här som enda kommunikationsväg mellan dem vars scheman inte överlappar.

Så. Det är en av de saker jag älskar med att bo utomlands. De här stunderna av - insikt låter så högtravande! Men något sådant.

Skiftningar.

Nya bilder i mitt mentala lexikon. "Kontor". Nu också ett öppet kontorslandskap med arbetare i företagsuniform; skrivbordsöar utan väggar som blockerar kommunikationen (eller ljudet) mellan sektionerna.

Ett nytt sätt att se något självklart. En vardaglig upplevelse som blir till en upptäcktsresa i antagningar och perception.

Om inte annat så gör det att livet i Japan hittills aldrig känts tråkigt, i alla fall!

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


mando: (5 jun 2009 09:24)
det finns s.k. kontorslandskap i Sverige med, min man jobbar i ett sådant... men det kanske inte är lika vanligt.

i: (5 jun 2009 13:25)
Jag jobbar i kontorslandskap i Sverige! Vi är 13 personer i samma kontorsrum. På mitt förra jobb var vi ännu fler. Det är rätt vanligt i min bransch. Däremot låter det som om Japanerna till skillnad från svenskarna även väljer att ha öppna landskap i miljöer där kunder tas emot - det är nog inte så vanligt i Sverige.

Kit: (5 jun 2009 19:23)
Mando: Åhå! Jag visste att det fanns - vi har ju ändå uttrycket "öppet kontorslandskap" i språket - men jag har ingen personlig erfarenhet av det. Kommer det också in kunder i det kontoret? För det är en av sakerna som är så intressanta här - oavsett om du går till stadskontoret eller gasbolaget eller kursadministratören på universitetet så hamnar du ofta mitt i en sån miljö!

Kit: (5 jun 2009 19:26)
i: Ah! Så intressant... 13 pers, sa du? Och fler dessförinnan. Så på det sättet är det helt klart mycket likt Japan! Men ni tar inte emot kunder hos er? För det är ju så jag fått se alla dessa vidsträckta, vägglössa kontor - på besök för att skaffa utlänningskort, eller betala gasräkningen, eller (förut) prata med kursadministratören vid universitetet. Det är så intressant att det också är folk som inte samarbetar alls som delar på den här sortens kontor.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Kit
257 ord
» Profil
» Hemsida
» Prenumerera
» RSS
» Ge Kit en ros

Kit har skrivit om

höst Depression glädje Lycka flytt läget politik Resor och Andra länder känslor Framtid Närhet sexualitet nytt Ångest sommar

Kits senaste Ord

» Tack
17 nov 2013 14:01
» Dags att dra kanske
15 nov 2013 18:17
» Att bo långt bort
13 nov 2013 18:43
» Alla slags nörderier
4 nov 2013 01:04
» Hennes röda dräkt
24 okt 2013 00:06
» Aims
2 okt 2013 22:04
» Bouldering
29 sep 2013 21:23
» Snor och sånt
17 sep 2013 21:41
» Börja om, börja nytt
4 sep 2013 20:14
» Linda in mig i din kärlek
24 aug 2013 14:59
» Hemma igen, med ord i bagaget
11 aug 2013 00:06
» Ännu en sista dag
30 jul 2013 19:16
» Lätta lördagstankar
20 jul 2013 20:19
» Som en oväntad smocka
9 jul 2013 23:17

Dagens namn: Klemens
:: reklam ::