Jester

Antingen är han snarstucken eller jag barnslig

10 jun 2011 19:34
W har, enligt, IT-nissarna, det vill säga jag och mina kollegor, allt som oftast kommit och krävt service/support som vi antingen inte tillhandahåller punkt eller inom en för snäv tidsperiod.

Den första juni, onsdagen före Kristi Flygare, kom droppe näst sist, för honom i alla fall.

Han hade i god tid bokat in tid för att hans klass återlämning av de bärbara datorerna.
Hade valt sista dagen, 10:00 - 11:00.
Klockan 11:30 hade vi inte sett röken av varken honom eller hans elever.
Då ringde jag "hans" lärarrum (de sitter lagvis) och fick tag i en av assistenterna där som tyckte att klart skulle han suga tag i eleverna, dessutom de som skulle komma 11:00 - 12:00.
(Visade sig att den donnan, Virrpannan kallad, hade valt att flyttpacka istället för att komma till jobbet, hade inte ens meddelat sina kollegor...).
Alltså fick stackars P släpa ner två klasser bäst han kunde, jaga på dem med piska och allt vad han hittade.
Vi fick väl in hälften av datorerna.

På lunchen konfronterade jag W i matsalen (inför kollegor och elever) och undrade var han var när han skulle varit nere hos oss?
Svar: Jag valde att fokusera på elevernas sista uppgifter...

Erm...

Hade eleverna inte redan lämnat in allt?
Du hade ju själv fått välja tid?

Nehepp, tydligen inte.

Då sa jag antagligen inte väl valda ord (han säger åtminstone att så var fallet och han har troligtvis rätt) men ville inte ta den diskussionen där och då...

I tisdags var det studenter så då hände ingenting.

I onsdags var det "lagdag" vilket tydligen innebär att lagen själv kan bestämma om de ens vill se eleverna eller inte.

I torsdags var det ut med ettor och tvåor för säsongen.

Idag började vi öppna datorfack och elevskåp i jakten på datorer.

Kvart i tre är jag på väg till biblioteket med en massa hittade låneböcker, man on a mission för att inte tappa dem.
Då dyker W upp med en dator i handen och vill ge mig den varpå jag säger att jag är på väg till biblioteket och ångar vidare.

Det tycker han inte om utan försöker lämna den till mig och undrar varför jag drar iväg, Du kan väl åtminstone prata med mig hör jag...
Drar återigen i med att jag har famnen full med böcker, vill inte tappa, ska till biblioteket.

Lämnar böcker, återvänder till W och får datorn, frågar om laddare, vilken inte är med.
Säger tack och drar tillbaka till elevskåpen, man on a mission vill bli klar.

Då börjar han tycka att jag är ohövlig, vilket jag antagligen uppfattades som, och undrade varför jag var så tvär.
Svarade då; "Du ligger just nu långt ner på IT´s tycka-om lista eftersom Du inte ens behagade bry Dig om att försöka meddela oss om att Du inte tänkte dyka upp på avtalad tid, den Du själv valde".
Ångade vidare...
Trodde jag...

Efter en minut kom han och ville diskutera där jag och kollegan stod i ett übervarmt datorfacksrum (tänk bankfack).
Sa då att jag har inte tid, jag måste bli klar med det här idag.
Klingade illa i hans öron, jag var nu inte bara ohövlig, utan också otrevlig och barnslig...

Han orerade mer men jag ignorerade.

Till slut hörde jag "... då tar jag det här till Rektorn... yada yada yada, vill Du att jag ska gå till Rektorn?"

Jag suckade och svarade "Ja gör det..."

Vilket han gjorde...

Min chef tycker att vi ska skaka tass...

Om det blir snack med rektorn och jag kan hålla mig någorlunda lugn så är scenariet ett av

1) W får prata först och sen säger jag att han inte ljugit, allt han säger stämmer.
Tänker dock inte nämna något om det han eventuellt utelämnar.
Sen tänker jag inte säga någonting alls för egen sak.

2) Undra vad som är barnsligast, mitt beteende eller att han springer och skvallrar för Rektor...

Skjuter jag mig mera i foten?

Tillbaka till sidans topp