Jester
Skrämd
21 maj 2008 18:54Jag brukar alltid gå upp för trapporna i huset om jag inte har för mycket att göra. Ett litet steg som motverkar all stillasittande tid...
Idag när jag knallade uppåt så började helt plötsligt en hund skälla två decimeter från skallen på mig. Jag håller på att volta ner för den halva trappa jag tagit mig uppför och ser sedan en liten lurvig sak stå och skälla genom trappräckesgallret från våningen ovanför.
När jag väl hämtat mig, tanten som äger hundarna också, så knatar jag uppåt igen och då minsann viftas det på svansen så hunder håller på att gå av. Eftersom jag är den jag är så hälsar jag på hundarna och då blir vi bästa polare. Klia bakom öronen, slickas i ansikten och hela baletten.
Trots att vi är dödspolare nu gissar jag att nästa gång så kommer hunden skälla skallen av sig ändå...