hj
Anna-Karin, rödhätta
4 okt 2013 21:25En kanna kaffe och en superchikan?
När Charlotte lämnade huset med den obehagspipande kandidaten vinglande på Husqvarnan som ett skepp i storm, visade hon intet av den huldhet kandidaten blivit så van och så fäst vid.
Hennes blodröda kinder och åskmolnslika uppsyn vittnade om att hon aldrig känt sig så chikanerad i hela sitt liv som då kandidaten utförde en infödingsdans i faster Karins salong under skrik och tjut framkallade av de krallande krypdjurens framfart över hans belästa lekamen.
Särskilt då kaffekannans turligt nog avsvalnade innehåll hade hamnat över Charlottes klänning vid en extra häftig infödingsspark från kandidaten, hade Charlotte känt att hennes goda humör plötsligt var som bortblåst, liksom det mentala övertaget som hon hittills hade njutit av att föreställa sig att hon hade över Anna-Karin.
Faster Karins och Anna-Karins råa skrattsalvor från soffhörnan hade inte gjort saken bättre, än mindre kandidatens klandervärda och omanliga gråtattack när Charlotte plockade baggar ur hans skjortkrage.
"-Charlotte, lilla du, håll opp en smula...", pustade kandidaten ömkligt bakom henne.
Charlotte bevärdigade honom inte med en blick utan trampade i stadiga 45 km/h på tillbaka mot stan.