vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

hj

Kaffe med skum

16 dec 2010 00:08
Det måste ju vara nåt med synapserna, ok, eller hormonerna, eller en liten gynnsam förskjutning av hjärnbarksmembranena som gör att jag plötsligt förmår återkalla och försjunka i minnen av då?

Nu sjönk jag varsamt och lätt in i slutet av 90-talet då min syster och hennes familj bodde på Gärdet och jag var inneboende i Spånga. Jag pluggade ett estethumanioraämne på Universitetet så jag hade ofta vägarna förbi.

Kommer ihåg när min syster var föräldraledig och klockan tre var det magiska klockslag då min systerson brukade vakna på eftermiddagen.

"-Kom så får du kaffe med skum", minns jag som en magisk standardfras och jag visste att jag alltid var välkommen. I stadigt duralexglas fick jag hemmagjort finkaffe som var gott som själve djävulen i en tid av snabb- och automatkaffe. Det var alltid jämnvarmt i lägenheten och jag kunde alltid kolla mailen/ lägga mig och vila /duscha/laga mat /grina/röka på balkongen/låna böcker/ få förståelse etc etc i den avlånga lägenheten med serveringsgång men alltid. Alltid var nummer ett att få träffa det där barnet som var trint och gott och luktade av den förut avätna lunchen eller bajs eller värre, ibland bara bäbis, och leka få kontakt. Med tung blöja och tannrädsla och soundtracket från "Krakel Spektakel" långt in i dagis- och bokhylleklättraråldern.

Det är fantastiskt att minnas när man själv har barn som är rätt mycket äldre än vad vederbörande var då, hur det knöts ett band. Jag vaktade ibland, helt skakis, ett litet barn och fick lappar om hur och när vad, och det är faktiskt helt otroligt att jag ammat mitt barn i samma soffa som min syster ammat sitt barn i. Och som hennes barn har hoppat dödsföraktande i och fått (gagnlösa) förmaningar om att vara försiktig i, och som mitt barn och hennes två kompisar idag hoppat i och fått (gagnlösa) förmaningar om att iakttaga försiktighet i, och som jag bara kemtvättat en gång på hela vägen.

I slutet av nittiotalet var det himmelriket att sjunka ned i den soffan i gott sällskap och få kaffe med skum och en lite understimulerad mammas hungriga frågor om vad för dumt som yttrats på institutionen sen sist, och så Pingu och mötet med Det Lilla Barnet.

Lyckan att vara omedelbart bredvidstående och få audiens hos ett underverk med broccoliprocessat mos runt munnen säkert ett par gånger i veckan, det finns kvar i synapserna eller hormonerna eller hjärnbarken (knappast vettet) och just i detta ögonblick kan jag alla vinklarna tredimensionellt, för dom (hurra!) finns levande hos mig.


Under en lång tid trodde jag att den inåtblicken gått förlorad.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Tintomara: (16 dec 2010 00:17)
Rart att läsa!

eMissen: (16 dec 2010 00:24)
<3

hj: (16 dec 2010 00:25)
tack, ni :-)


Scylla: (16 dec 2010 09:35)
Åh, så fint! :)

Enbär: (16 dec 2010 10:09)
:)

Morsan: (16 dec 2010 13:31)
Du målar konstverk med ord <3

Julsaga: (16 dec 2010 16:06)
Åh!

v: (13 jan 2011 22:48)
Ja det var fint att läsa, särskilt som jag känner dem som nämns. :)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

1105 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge hj en ros

hjs senaste Ord

» Tolv år, och ett halvt.
20 jul 2016 20:32
» bring me the disco king
28 nov 2015 22:26
» hj i akademin - igeeen
26 okt 2015 20:47
» Pearly Craniorose nr 4
7 apr 2015 22:23
» Självdör ORD?
6 dec 2014 20:45
» Brödis leder familjerådet
19 nov 2014 16:13
» Drabant touchar nålsögat
7 nov 2014 18:06
» Brödis om drakar
15 okt 2014 07:15
» Dysjämsi
5 okt 2014 08:31
» unlajkar
22 sep 2014 18:57
» men jag spelar inte golf
9 sep 2014 18:49
» 9.
23 aug 2014 16:16

Dagens namn: Klemens
:: reklam ::