hj
Blå som förgätmigej (3)
25 jun 2010 22:37Gerda hann blott skyla de allra viktigaste delarna med den framför sig i hast hoprafsade klänningen och v. direktionschefen slet ännu i de motsträviga byxorna då fabrikör och premieobligationsförrättare Preben Langeland stövlade in på kontoret i täten för en blandad skara.
Gerda backade in i hörnet vid kakelugnen och blev vittne till hur Preben stegade fram till Harald Ljungberg med ett brett, lebemansaktigt leende på de myndfylliga läpparna utstötandes "-Broder, räv! Visste jag inte att du hade faiblesse för övertidsarbete skulle jag fråga vad katten du gör här! Baske mig om den där tårtsmulan inte rodnar på kinden som en oskuld på baraste gärning, ahahahaha!".
De tjocka ögonen inbäddade i sina obligatoriska fettpåsar vändes för ett ögonblick mot Gerda men riktades sedan åt det brokiga sällskaps håll som just ramlat mer än stigit in på Ljungbergs kontor.
Där förmärktes förutom flera lättklädda varietéartister ur Varieté Assemblé, bland annat Mama Hopington, Norrmalms mest kända transvestit, ett par påstrukna arkitekthögskolestuderande, en knähund av märket corgy, tre nunnor med misstänkt korta kåpor som avslöjade såväl strumpeband som torsorelaterade kurvor och som Gerda tyckte sig känna igen som Margit, Alma och den där nya flickan på Cosmopolit.
Men vad som därefter fångade hennes uppmärksamhet var den unge mannen med sorgsen men trotsig uppsyn som stod tätt intill dörren.
Det blonda håret och de sorgsna ögonbrynen slog an en ton i henne som alls inte hörde stockholmstiden till... det veka draget runt munnen och den där käklinjen, så ren som snö... var det inte..?
Gerda kände en yrsel komma över henne när hon insåg att mannen vid dörren var: Hakvin Eliasson från Viksbo, hennes konfirmationspräst!
