hj
söndag i familjens gnälliga sköte
24 aug 2008 11:56Nu när pre-preggobenigheten har börjar komma tillbaka lite för snabbt handlar det inte om rynkor och veck utan mest om bensinpumpspsykologi: hur mycket orkar man ta hand om sitt barn och hur kul blir man för omgivningen och hur mycket orkar man jobba, exakt, utan att äta (för äter man mår man illa och äter man inte svimmar man)?
Precis så här jävla gnäll-gnäll-gnällig som jag känner mig nu, då jag i vanliga fall rytande hade kastat mig över söndagspastan och sneglat mot mackskåpet. Det finns dom i världen som har kolera, lassafeber, benbrott, obotlig herpes, religionskris, inbördeskrig, aslånga binnikemaskar och migrän, säkert finns det nån stackars jävel som har allt på en gång också. Så, nu kan välvilliga kommentatorer hoppa över den biten i eventuella kommentarer med syfte att få mig att gaska upp mig och vara tacksam för allt det fina jag har. Det gladdes jag åt imorse kl 04 när jag hade ont i visdomstanden strax innan brödis vaknade och hade diarré.
