Helia
Beauty weeps
12 jul 2013 21:26Idag är jag snygg. Jag har gått ner ett par kilon, är klädsamt solbrun för första gången på flera år (med den där sunda, hurtfriska undertonen), och den svarta klänningen och sambons tunna, grå munktröja fullkomligen skriker obesvärad elegans. Så idag gick jag bekymmerslöst och köpte lösgodis hos den lokala videobutiken, blev önskad en trevlig kväll av den söta kassören (för som sagt, idag är jag snygg) och önskade detsamma – för idag tycker jag också hemult synd om mig själv.
Jag är ledsen idag, och jag gör ursäkter för det. Trött, mensig, och har fått chansen att slappna av efter några dagars känslomässig stress. Så ja, jag försöker ursäkta bort det och lyckas till viss del – för till viss del är det snarare legitima orsaker än futtiga bortförklaringar. Men ändå. Ursäktar och förminskar, även om jag är medveten om vad jag gör.
Idag har jag fortfarande inte pratat med min bästa vän på över en månad. Jag vet att samtalet kommer att sträcka sig minst en timme när det väl händer, och jag har inte riktigt ork för det just nu. Samtidigt blir det lite, lite svårare för varje dag som går. Vi har inte bråkat eller så, jag är bara lite orolig för att hon tycker att jag är frånvarande och drar mig undan, vilket jag naturligtvis bäst löser med att vara frånvarande och dra mig undan.
Det känns ändå som om jag håller på att vakna lite. Sakta slår jag upp ögonen, och snart kanske jag till och med sätter mig upp. Tills detta mirakel sker ska jag äta mitt lösgodis, slötitta på någon film kanske eller spela mitt tv-spel. Det är också en början.
