vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Helia

Klarare

10 sep 2012 16:29
Han har slutat med tabletterna. Det är ungefär en månad sedan, och det är bättre. Jag var nervös i början, men det märks tydligt att han är gladare.

Inte perfekt, så klart.

I lördags vaknade han så där vansinnigt arg som han blir ibland (oftare förut). Den där ilskan och frustrationen som jag vet inte är riktad mot mig, som inte skrämmer mig utan bara gör mig utmattad över situationen, men som hunden inte kan hantera. Min lilla söta som får den oroliga glimten i ögat, som försöker kravla in under husses ben, som springer och hämtar alla sina leksaker för att trösta honom. Min lilla söta som inte förstår men försöker hjälpa.

Det hände oftare förut, för ett halvår sedan, och höll i sig längre. Nu gick det över på någon timme, men tidigare satte det honom ur spel i flera dagar. Vi kunde till och med gå ut och träffa vänner senare, ta ett par öl utan bakisångest dagen därpå.

Han påverkas så lätt av stress och har ett tanketungt jobb med mycket ansvar. Många under honom med höga förväntningar. Så det kanske inte är så konstigt om han känner sig lite lättare i sinnet utan tabletterna nu, när han får tänka klarare än på länge. När han faktiskt kan lösa problemen som uppstår.

För två år sedan var de ett måste, en nödvändighet för att ens ha en vardag. Vi hade inte klarat oss utan dem.

Och nu vet jag inte riktigt vad jag ska tänka. Han pratar om egna projekt igen, planerar sin fritid och styr upp saker. Jag har tagit ett litet steg åt sidan i min självpåtagna roll som skyddsmur. Lite är jag rädd att det är en manisk period på uppgång - inte för att han är bipolär, utan för att det är en rimlig reaktion när delarna av hjärnan som har slumrat under de senaste åren vaknar till liv igen. För att det är så hormoner fungerar.

Och allt som åker upp måste komma ner.

Fast jag hoppas ju att det mer handlar om att det som faller måste resa sig igen.

Så jag tar inte ut segern i förskott, men jag tillåter mig att andas lite friare. Att ta ut svängarna och höja blicken. Jag tycker att vi båda förtjänar det.







Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Tulo: (13 okt 2012 07:05)
Tycker du ska stänga bort hunden när du märker att han börjar bli arg. Dom är ju väldigt uppmärksamma på energier och varför utsätta henne för något hon inte mår bra av...

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Helia
85 ord
» Profil
» Hemsida
» Prenumerera
» RSS
» Ge Helia en ros

Helias senaste Ord

» Början på slutet?
12 sep 2013 11:24
» Inte rasist, men...
5 sep 2013 13:39
» Studentajävlar
28 aug 2013 21:00
» Familj
22 aug 2013 12:18
» Sommar, sommar, sommar
15 aug 2013 15:53
» Propp
1 aug 2013 10:53
» Ugly sleeps
22 jul 2013 14:12
» Beauty weeps
12 jul 2013 21:26
» Kreatören
5 jul 2013 10:11
» Tolerans
28 jun 2013 14:33
» Utmattad
17 jun 2013 14:14
» Nej
10 jun 2013 18:48
» Acceleration
9 jun 2013 22:14
» Fegis
5 jun 2013 11:58
» Botten
3 jun 2013 23:53

Dagens namn: Leopold
:: reklam ::