vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Cocos

Finns det...

8 feb 2009 22:15
Alltså det har varit en jobbig helg! Det har ringts och med anklagande toner och rakt ut för den delen tjatats om att jag inte hör av mig!

Ok Elvis var hos sin pappa i helgen och hmm var han inte lite sjuk..ok ska jag hämta sonen om du inte mår bra undrade jag lite snällt! Nej nej det får ju gå och en stor suck efteråt. Ok ring om du blir sämre tyckte jag vilket jag kände att jajamen det kommer ju ske.

Alltså hela tiden gnäller karln! Ska jag tycka synd om honom? Det gör jag inte, jag får dåligt samvete!
Får skäll när jag inte ringer för han tycker jag har sagt att jag ska ringa! Vilket jag inte har. Han sitter hemma och tycker synd om sig själv,antagligen för han känner sig ensam. Han letar sjukdomar på alla inkl Elvis,så mycket att jag känner mig skitstressad över att nu har ungen nog öroninflammation.

Elvis sover tydligen skitdåligt och är ledsen,nästintill otröstlig. Vilket känns skumt för det är han aldrig så antingen är det något när han är med sin pappa eller så överdriver fadern aningens mycket.

Han ringer mig femtioelva ggr om dagen och som sagt ringer inte jag blir han sur..han har aldrig brytt sig när jag varit skitdålig OCH haft någon av hans barn hemma utan bara ryckt på axlarna så varför skulle jag lixom!

Han beklagar sig över att jag drar mig längre och längre bort ifrån allt och att det kommer ju aldrig bli VI igen..(öhh??)
DET är skit jobbigt när han håller på så! Spelar så på mina känslor hela tiden så jag kan aldrig slappna av!

Ibland funderar jag på att totalt kapitulera..det kanske inte var så farligt,kanske missuppfattade jag hela vårt förhållande? Folk kanske har det så vad vet jag?Det kanske är det enda jag får i livet.. Men i nästa sekund så inser jag ju att det finns annat..åtminstone tror jag det.

Det där förhållandet med någon som bara är helt fyllt av kärlek,respekt och skratt.
Visst har alla upp och nedgångar i sina förhållanden men jag är rätt glad jag kan få med en man frivilligt till förlossningen.. UTAN att tjata!Utan att förklara för hela förlossningspersonalen och varenda barnmorska VARFÖR han inte är med,hitta ursäkter som inte finns i det läget.
Jag vill ha fler barn men jag vill itne vara själv om nästa! Vill ha någon som tar ansvar någon som...bara hjälper mig utan att jag behöver be på mina bara knän om det..

Missförstå mig rätt jag VILL inte träffa någon annan nu men jagär så förbannat less på att vara själv! Även om jag har folk runt mig är jag själv! Och inte ens då kan jag få bestämma själv.
Mina villkor gills inte..
Inte undra på man har ont i huvudet.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

772 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Cocos en ros

Cocos senaste Ord

» Förändring
9 jul 2017 16:43
» Jag hittade tillbaka..
2 jul 2017 23:13
» Spricker
16 aug 2015 15:48
» Jag
14 jun 2015 15:28
» Jodå
30 maj 2015 21:58
» Dagen D
8 maj 2015 07:35
» Nöd
27 apr 2015 23:40
» Jo då
15 apr 2015 20:09
» Glad påsk
3 apr 2015 09:48
» Mars
16 mar 2015 14:52
» Hoppsan
2 mar 2015 16:20
» Jo då
12 feb 2015 20:05
» Åh nej
31 jan 2015 17:22
» Jag
19 jan 2015 16:30
» Bara le och vinka..
10 jan 2015 06:32

Dagens namn: Amalia, Amelie
:: reklam ::