vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

charly

Rörigt

4 dec 2009 11:54
Äh, jag vet inte. Det är så mycket skit nu, så jag vet inte ens i vilken ände jag ska börja.

Jag mår illa nästan varje morgon. (Och innan den samlade läsarkreten drar efter andan för att utbrista ”Graviditet!” så kan jag meddela att så inte är fallet. Take my word for it. Så lugn och fin nu.) Det här illamåendet är nästan det som stör mig mest, eftersom jag vanligtvis är utrustad med så kallad stålmage. Not so much anymore, kan jag säga.

Nog om detta.

Mor min kom på blixtvisit i tisdags kväll, vi hann med indisk restaurang och kaffe hemma i köket. Sedan sov hon på vårt vardagsrumsgolv, och på morgonen satte jag henne på pendeln till Stockholm igen. Mycket kort, men mycket trevligt. Jag åt världens godaste fiskcurry, som dock inte var så snäll mot min (numera) veka mage. Jaja, nog om detta, som sagt.

Jag läser på näten om järnbrist, men kan man verkligen ha järnbrist om man orkar träna fem dagar i veckan? Det verkar otroligt. Borde masa mig iväg till vårdcentralen för att kolla det, men att få något sådant att bli av känns fullkomligt oöverstigligt.

Annars är jag trött, så jävla trött, på ett djupgående sätt som inte känns fysiskt. Jag kan inte riktigt förklara vad jag menar, det är bara som att det inte är i kroppen det sitter, utan någon annanstans. Var? Jag vet inte. Men om kroppen orkar springa och simma och hoppa omkring och slå på en boll (badminton) flera gånger i veckan, dessutom i kombination med rätt hård styrketräning, då kan det knappast vara något fel på den, eller?

Egentligen vill jag bara ta min karl med mig och krypa ner i värmen under täcket, och stanna där resten av vintern. Karlen ifråga har för övrigt en dryg vecka kvar till uppsatsinlämning och börjar se rejält sliten ut. Det känns som det sista han behöver just nu är en gråtande flickvän som ingenting orkar. Jävla skit. Men det där får nog bli ett annat ord.

Nu ska jag gå och fylla på järnlagret med blodpuddingslunch.

Över och ut.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Monchichi: (4 dec 2009 12:06)
Jo, du kan orka allt det där och ha järnbrist samtidigt. Det där är ju din kropp van vid, vi är alla olika. Min kompis hade järnbrist i flera år och jobbade heltid och lagerrensade när hon fick reda på att hon hade 95 i hb men hon orkade för hon är sådan, jag hade svimmat om mitt hb låg där. Nu har jag ett snyggt hb men kassa järnvärden och jag orkar ändå vara i gång hela dagar men den där tröttheten känner jag igen allt för väl. Kramar

Monchichi: (4 dec 2009 12:07)
och nu glömde jag skriva att jag brottats med kassa järnvärden och dåligt hb i två månader, du har alla mina sympatier.

Garbo: (4 dec 2009 12:47)
<3

Garbo: (4 dec 2009 15:35)
Men om du är sådär himla trött och har varit det så länge, då borde du ju verkligen kolla upp det. Inte är det väl oöverstigligt? En liten timme nån förmiddag och sen är det ur världen. :)

charly: (7 dec 2009 11:38)
garbo: det är väl inte så svårt, men jag föreställer mig att vården är rätt så överlastad ändå, utan att jag ska komma dit och ta upp tid och plats. det är inte som om jag håller på att dö, direkt.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

342 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge charly en ros

charlys senaste Ord

» Avstånd
16 feb 2014 21:14
» På riktigt
6 dec 2013 22:26
» Jo
4 nov 2013 22:21
» .
24 okt 2013 21:52
» Livet deluxe?
3 okt 2013 20:45
» Inget kvar längre
22 sep 2013 19:24
» Visdomord
29 aug 2013 20:56
» Vardag igen
13 aug 2013 20:45
» Pip
4 aug 2013 10:44
» Vila
17 jul 2013 09:02
» Almost there
8 jul 2013 21:16
» ,
23 jun 2013 21:44
» Ja?
7 jun 2013 10:04
» Ont
23 maj 2013 22:00
» Vidare
16 maj 2013 21:13

Dagens namn: Jonas, Jens
:: reklam ::