vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

charly

Where the spirit never dies

23 jan 2009 13:53
Såret ömmar, det stramar i stygnen, men jag känner mig ändå löjligt nöjd med mig själv. Igår skar de bort Skumma Födelsemärket, på ungefär fem minuter. Snabba ryck! Darlingen var med och höll om mig med blicken, och än inte med armarna. Han är bra. Skönt att få det gjort. Nu väntar bara tre-fyra veckor av ovisshet innan jag får veta om det var något läskigt. Tråkigt nog tycks praxis vara att om analysen inte visar något just läskigt, så får man heller inte något besked. ”Hör du inget, så är det lugnt,” muttrade läkaren innan han hastade iväg för att sätta kniven i någon annan stackare.

Ah, well, det är väl okey. Fast jag anar att jag kommer att rycka till lite extra när telefonen ringer framöver.

I övrigt är mitt hår långt (längre i alla fall) och fint och lockigt. Kanske är mina korthåriga dagar över, i alla fall för den här gången. Jag har hunnit glömma hur lockigt det är när det får fritt spelrum. Det är som ett eget väsen, bortom min kontroll. Jag gillar det, faktiskt.

Jag minns när jag klippte av mig håret förra gången, på sensommaren 2005. Jag hade kommit tillbaka till Sverige efter ett år i USA, blivit brutalt dumpad av the love of my life (så långt i alla fall...) och bestämt mig för att flytta till Uppsala. Håret hängde en bra bit ner på ryggen när jag bestämde mig för att kapa det. Sedan dess har det varit kort, mycket kort. Nu, när jag ser mig i spegeln, inser jag att mitt ansikte ser rundare, mjukare ut omgivet av lockar. När håret är kort ser jag så hård och kantig ut. Jag ogillar att vara pretentiös i överkant, men om man var lagd åt det hållet skulle man kunna flumma om att jag har börjat mjukna nu, efter de här hårda, kantiga åren. Att lockarna börjar synas igen, nu när jag inte behöver dölja dem längre. På samma sätt som mina känslor, mitt mående.

(Gud, det där blev nästan pinsamt Dr. Phil-artat. Vad är det med mig?)

Jag skulle gå ut och dricka öl i onsdags, men tackade nej utan egentlig anledning. Ingen lust bara. Inte likt mig. Det oroar mig, men bara en aning.

Nu ska jag snart ta fredag, och jag och sambon ska promenera ner på stan en sväng. Sambon är för övrigt KLAR med sin uppsats, så nu saknas bara några små kurser innan han är KLAR med sin examen. Duktiga, fina älsklingen! You go, boyfriend!

(Idag mår jag bra.)

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


lingula: (23 jan 2009 14:22)
oo den som ändå hade en sån pojkvän...som blir klar med sin uppsats *mer än lovligt bitter*. jag ska gladeligen klippa av mig håret nästa gång jag kommer till uppsala på en frisörtid för oj vad jag ogillar när det kittlar i nacken....;-)

Tulo: (23 jan 2009 19:17)
Drömde om att jag klippte mig härom natten. Vaknade och kände genast efter om håret var kvar.. (Har låååångt ner på ryggen) och phu.. det var kvar! :-)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

342 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge charly en ros

charlys senaste Ord

» Avstånd
16 feb 2014 21:14
» På riktigt
6 dec 2013 22:26
» Jo
4 nov 2013 22:21
» .
24 okt 2013 21:52
» Livet deluxe?
3 okt 2013 20:45
» Inget kvar längre
22 sep 2013 19:24
» Visdomord
29 aug 2013 20:56
» Vardag igen
13 aug 2013 20:45
» Pip
4 aug 2013 10:44
» Vila
17 jul 2013 09:02
» Almost there
8 jul 2013 21:16
» ,
23 jun 2013 21:44
» Ja?
7 jun 2013 10:04
» Ont
23 maj 2013 22:00
» Vidare
16 maj 2013 21:13

Dagens namn: Anton, Tony
:: reklam ::