charly

You´re so far away from me

31 mar 2008 20:10
Helgen går åt helvete. P jobbar extra hela lördagen, kommer hem och äter middag och går igen. Ut med grabbarna. Jag tillbringar kvällen ensam och bitter. Hela söndagen pluggar vi, jag böjd över ett PM i vardagsrummet och han i sällskap med en kursare i köket. Jag skickar in mitt PM kvart över midnatt, lite sent men skit samma. Helg - borta.

På morgonen idag bråkar vi, om en skitsak som blåses upp bortom all proportion. Jag går min väg, argt, men vänder snart hem igen. Vi pratar en stund till, tårar, det blir en aning bättre. Jag måste iväg. "Vi ses ikväll."

Dagen passerar, i en röra av stress och svart kaffe. Och så på eftermidagen kommer ett sms: "Jag måste jobba ikväll, kommer hem sent, vi ses."

Och vet, jag VET att jag är fånig, men jag kan inte låta bli att känna mig besviken. Och hela vägen kommer jag på mig själv att längta hem till honom, till hans famn, och sedan kommer jag ihåg att han inte är hemma. Igen.

Ibland känns det som om vi träffades mer innan vi bodde tillsammans.

Jag har ont i magen.