Aurora

Friends with benefits

3 mar 2013 16:03
Jag och C har träffats i 1½ år. I början försökte vi oss på ett förhållande men pressen blev för stor. Vi är alltför olika och kommer dessutom från helt olika samhällsklasser (något som inte spelar nån roll för mig men som tyvärr spelar stor roll för honom). Trots att vi om och om igen har försökt att sluta träffas slutar det alltid med att han hör av sig efter 3-4 veckor och vill ses igen. Nu har vi kommit in i en period när allt klaffar. Vi är mysiga och gosiga mot varandra och jag känner en enorm trygghet när jag är med honom. Det absoluta limmet i vår relation är sexet. Jag har aldrig haft bättre och mer passionerat sex med någon annan under såpass lång tid. Vanligtvis brukar jag tröttna lite på en partner efter ungefär ett år men med C eskalerar sexupplevelsen hela tiden och når nya höjder.

Problematiseringen kommer när jag tänker på att det kanske är osunt att fortsätta träffa honom och ha honom som något slags skyddsnät mot ensamhet. Om jag vill träffa någon och ha ett seriöst förhållande borde jag kanske anstränga mig mer än vad jag gör och jag vet att jag kanske inte anstränger mig när jag har honom i bakgrunden. Suck, dessa huvudbryn.