vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Anne

Tågkärlek

7 jul 2012 10:57
Vi har varit uppe i norr och hälsat på familj och släktingar, nattåget med syster dit och samma resesätt hem. Nära 24 timmar från dörr till dörr, enkel väg, och jag älskar det. Nu när jag har fattat att man måste ha liggplats för att inte bli en hopkrampad ostbåge på den trippen skulle jag kunna åka norrlandståget hela dagarna. Nätterna. Whatever.

I Ill Fares the Land skriver Tony Judt om tågförbindelser som ett samhällskitt, som en förutsättning för det moderna livet och en infrastrukturens ryggrad. Tänker man efter lite så är det egentligen en ganska fantastisk uppfinning, att vi har de här spåren som går kors och tvärs över världen, och de här vagnarna som skruttar omkring i bestämda mönster längs dem, och att man kan hoppa på en sån vagn och åka nån helt annan stans. På nåt sätt känns det extra mycket så med norrlandståget, Göteborg till Luleå känns verkligen som att man färdas längs landets ryggrad, genom alla alla skogarna.

(Sen att skogarna får mig att tänka på Maciej Zarembas artikelserie om läget i de svenska skogarna, och att på de flesta håll är skogen en tunn ridå längs tågspåren och skövlade ödemarker eller uniforma ungträdsplanteringar... och att tågåkandet i sig får mig att tänka på hur skövlad och eftersatt den svenska järnvägen är, och hur sorgligt civilsamhället liksom förfaller under näsan på oss, det är helt andra saker. Men allt det här är saker jag är fullt kapabel att deppa ihop över oavsett om jag åker tåg eller inte, så.)

Jag har helt enkelt alltid varit lite fascinerad av rälsbunden trafik. Älskar att bo med spårvagnar.

Jag undrar om det kommer från de där allra första åren som jag bodde i en skruttig fd banvaktbostad i Karungi och vandrade längs de övergivna rälsen eller häpnade över det lätt spöklika likaledes övergivna stationshuset. Jag var sex när vi flyttade därifrån, men rostiga räls och den där doften av nåt lite lätt förbränt är en del av mina djupaste skikt.

Jag tycker helt enkelt att det är outsägligt coolt med tåg. Och räls.

Och det här var verkligen inte vad jag hade tänkt skriva om, men ska jag börja om nu blir det ju på tok för långt. Återkommer.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


mando: (7 jul 2012 17:13)
Och jag började tänka på en låt ur Stinsen brinner när jag läste detta... "Jag är lite tågtokig!" ;-)
Jag känner samma sak för tåg, kanske för att farfar jobbade på SJ hela sitt yrkesverksamma liv, han var tågtokig och spred de generna vidare till min pappa och vidare till mig. Pappa brukade ta med oss ungar på små tågresor till diverse ställen, med både moderna tåg och museijärnvägar, och på nån modelljärnvägsförenings årliga uppvisning... Det smittade av sig, jag drömde faktiskt om att bli lokförare när jag var liten. ;-) Känner nog lite sådär japansk nostalgi vad-det-nu-hette inför tåg.

mando: (7 jul 2012 17:18)
Natsukashii..?

Anne: (10 jul 2012 10:26)
mando: Just så! :) Vad fint det låter, både med farfars entusiasm och resorna med pappa. :)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Anne
600 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Anne en ros

Annes senaste Ord

» Tiden går
30 dec 2012 09:58
» En klassiker
19 dec 2012 12:27
» Kvidevitt
29 nov 2012 20:56
» Söndag i dimma
11 nov 2012 11:06
» Nöjd student
7 nov 2012 09:48
» Allt hö, allt kött
2 nov 2012 08:52
» Ovanlig tid
28 okt 2012 16:12
» Skördar frukter
23 okt 2012 13:51
» Note to self:
22 okt 2012 22:07
» Bud från höstblötan
20 okt 2012 10:02
» Vidare, vidare, utan vidare
16 okt 2012 18:56
» Äntligen fredag
12 okt 2012 20:32
» Huddled Up
8 okt 2012 23:33

Dagens namn: Agnes, Agneta
:: reklam ::