Anne
Upphällningen
31 jul 2011 23:16Jag är ju på lantissemester och har ingen som helst koll på min telefon, den ligger i lillstugan hela dagarna och när jag kommer ner till den på kvällen är jag alldeles för trött för att ens peta på den.
Men min fina lilla dator har jag med mig in i huset, och jag har bloggsurfat så man kunde tro att jag haft nån slags bristsjukdom. Bloggbrist.
Andra saker jag gjort är att hälsa på min norrladsstationerade syster en sväng, och låta henne prata oavbrutet i ett par timmar om allt mellan himmel och jord. Jag lärde mig mycket om tillståndet i släkten. Petade dessutom på systersonen och skrattade åt systerns gravida mage (vilket eventuellt inte är helt snällt).
Alla bloggar jag fastnat för under min bloggorgie verkar dessutom handla om barn och graviditeter. Mycket sånt nu.
I övrigt har vi jobbat på med trädgårdsarbetet, och idag var vi ute på en promenad till badstranden en bit bort. Ändå känns det som att jag har överskottsenergi så det sprutar ur öronen, och detta alltså trots att jag både simmat i älven och promenerat och huggit ved i nån timme. Semestern verkar ha kickat in.
Men jag känner mig rätt pepp på att åka hem iallafall. Även om det känns lite bortkastat att sitta här, för näst sista kvällen, och tänka på vad jag ska göra när jag kommer hem.
Det är mer än två och en halv vecka semester kvar, och vi är mitt i en massa fixande hemma. Jag har en massa saker som ska slipas och målas om, till exempel. Och så ska vi bygga ihop två hyllor till en enda som vi kan ha i köket och ställa undan mikrovågsugn, kaffebryggare och kokböcker i. Och så finns där ju ett hav som behöver bli badat i, och böcker som behöver bli lästa, och kanske en eller annan film som behöver bli tittad på.
Och vänner att träffa, några som till och med hört av sig till den där telefonen jag så effektivt ignorerar, och saknat mig. Jag är bloggiskt inspirerad och funderar på om man kunde styra upp såna där mysiga häng lite oftare, där man har det lite soft tillsammans med eller utan alkoholhaltiga drycker och inte måste fixa en massa saker hela tiden. I en någorlunda städad lägenhet.
Och jo, vi ska ju ha inflyttningsfest så fort vi kommer i ordning.
Och så finns det en skog att springa i och en stad att trösta för att jag knappt klappat den med mina fötter på länge.
Jag överväger förresten att strunta i att köpa en dyr telefon och satsa det som krävs på att skaffa körkort under hösten. Jag är trött på det här nu, på att vara beroende av andras körande för att kunna fara runt som jag vill. Den här resan till exempel, jag hade gärna flängt fram och tillbaka till systern ett par gånger istället för några av bloggläsningsmaratonpassen, men då ska det mobiliseras bilförare och allt möjligt (nej, det funkar inte annars) så det har inte hänt. Det är dags att växa upp och klara sig själv, känner jag litegrann. Plus att jag faktiskt är grymt sugen på att åka på diverse roadtrips, och då är det ju bra om man kan köra.
I övrigt är jag sjukt sugen på att bada badkar.
Men det är en hel dag kvar innan det är dags att åka hem. En dag av vedhuggande, älvbadande, sistaminutenshoppande, bastande, fotande, farmorpratande.
Det betyder nog att det är dags att sova så jag hinner med allt det där.
Dags att tassa över det daggiga gräset förbi alla igelkottar som fnyser i buskarna till lillstugan och den illsmala sängen och kramas ett tag.
