Anne
Inget för spindelrädda
18 maj 2011 13:21Jag har en sån där långbent spindel på besök igen. Jag hittar dem ibland i badrummet eller sovrummet och när de börjar leva om för mycket tar jag fram dammsugaren och gör processen kort. Så länge de mest håller sig på en plats, väl synligt och utom störhåll, brukar jag låta dem hållas.
Den senaste spindeln på besök bor inne på toaletten. Min toalett är som en sann vattenklosett, i bemärkelsen garderob med rinnande vatten. Man kommer in från ena långsidan, toalettstolen är på ena kortsidan (som är ungefär så lång att man får plats med en toalettstol med några decimeter till godo på varje sida) och mittemot, på andra kortsidan och så nära att man ledigt kan ta på det även när man sitter ner, finns handfatet. Ovanför handfatet hänger en spegel, sådär som det brukar göra, och i taket ovanför spegeln gillar spindeln att hänga. Väl synligt och utom störhåll, således, blockerar inga utgångar och verkar tämligen fredlig.
Igår morse tittade jag lite på min spindel och tyckte att det såg ut som att den fått en vän, jag tyckte mig skönja dubbla uppsättningar ben även om de verkade vara rätt intrasslade i varann. Jag funderade lite flyktigt på om det kanske var dags att ta fram dammsugaren, min personliga gräns går nog nånstans hitom att härbärgera spindelfamiljer även om det bär emot att störa i familjelyckan. Hur det nu var hann jag inte göra så mycket åt det igår innan det var dags att gå till jobbet.
När jag kom hem igen i förmiddags var spindeln ensam uppe i sitt hörn igen. Det kändes som ett så olycksbådande koncept, med allt vad det innebar av nygosad främmande spindel på fri fot, att jag för första gången tilltalade spindeln direkt för att fråga den om dess kompanjon.
Den svarade inte.
Efter en stund såg jag att det låg nåt spindelformat på handfatskanten, spindelformat men helt klart inte en spindel. Då förstod jag att min besökare ömsat exoskelett, och javisst, när jag tittade upp på den igen så tyckte jag nog att den såg ut att ha vuxit till sig lite. Enligt wikipedia är det enda tillfället för exoskeletala organismer att växa när de precis blivit av med sitt gamla exoskelett och innan det nya hårdnar.
* * *
Jag håller på med nån slags grundlig genomstädning av mitt liv och mitt hem, det skrev jag om en annan dag va? Jag tror turen har kommit till toaletten, där tak och väggar och alltihop skulle behöva sig en grundlig omgång med rotborste/skrubbsvamp.
Det innebär ju, tyvärr eller vad man ska säga, att det är dags för min besökare att flytta vidare in i dammsugaren. Kanske bäst att den gör det innan den kvicknar till från sin ömsningskoma och gömmer sig nånstans.
Jag har liksom dubbla känslor inför det här med mina spindelbesökare. Jag tycker de är rätt otäcka varelser egentligen, rent instinktivt, men samtidigt upplever jag ingen önskan att ta livet av något levande utan anledning (eller bara för att det rubbar mina cirklar att det finns nära mig). MEN, jag är inte så zen att jag går med på att gå så nära en spindel frivilligt att jag slänger ut den i levande skick.
Fast jag känner att jag kanske borde.
Nu blir det nästan värre, när jag ägnat en hel Ordtext åt att överlägga dess hädangång. Nu kan jag inte ens skylla på att jag dödade den i affekt.