Anne
Rågbröd i sikte
23 mar 2011 13:37Jag har såna perioder emellanåt. När det känns som att jag svävat iväg lite väl långt och lite väl länge och mest av allt bara vill buckle up, hunker down och gnaga tag i livets... uh. Rågbröd. Ta tag i rediga förehavanden, helt enkelt. Lyfta saker och bära runt på bördor och springa i skogen kanske och dricka mycket vatten och hugga ved och röja upp stigar, rediga jämna stigar som leder dit man behöver gå.
Jag är nog lite otålig och rastlös också. Jag är fortfarande inte helt frisk, näsan är täppt och bihålorna är väl lite muttriga fortfarande och öronen är tämligen igenkorkade (annoying annoying annoying), och jag börjar vara Så Klar med att gå på halvfart och brinna på sparlåga. Färdig! Finito! Dammit. Samtidigt så Är jag helt enkelt inte Bra än, jag är fortfarande trött och orkeslös. Det är svårt att ta hänsyn till det när man mest vill krypa ur sitt skinn och springa till skogs i ren frustration.
Men jag försöker behärska mig, och tänker att jag nystar i den ände jag har närmast. Kan jag inte uträtta nåt vettigt så kan jag iallafall fundera på hur jag ska ha det, luta mig tillbaka lite och försöka få överblick över hur läget egentligen är.
Jag har fått mitt nya schema, det börjar gälla på måndag. Tre dagar i veckan ska jag jobba, jag kan inte riktigt föreställa mig hur det kommer att vara. Jag fick iallafall bra tider så jag kommer vara i den mer bemedlade änden av utfattig, så länge jag håller mig frisk och kan gå till jobbet vill säga.
Just nu tänker jag att jag borde lägga upp en plan för vad jag ska göra med mina lediga dagar, så att jag känner att det finns någon poäng med dem.
Sen funderar jag av någon anledning på hur jag vill bo. Rätt tillfreds med att bo där jag bor, men överväger att möblera om, kanske byta sovrum. Min inneboende verkar vara inne i en slags funderingsfas, jag vet inte riktigt hur den kommer att utfalla. Men jag möblerar om med olika eventualiteter i tankarna, försöker tänka utanför lådan. Jag är ingen monsterinredare precis, jag är rätt nöjd bara saker och ting fungerar, men ibland känns det trevligt att ändra på saker bara för att. Få lite nya perspektiv eller så.
Och så tänker jag att jag kanske är lite oprecis. Borde jag säga nåt mer om vad det är jag tänker att mina dagar ska handla om? Men det är ömtåligt och skyggt och jag vill inte prata så mycket om det innan det har fått bli nånting av egen kraft. Borde jag skriva nåt om hur jag funderar på att möblera om? Finns det nån som vill läsa sånt?
Det känns överlag som att jag skriver väldigt generellt, nuförtiden. Svepande anteckningar om ett eller annat. Jag vet inte riktigt varför, eller kanske är det för att jag inte riktigt hinner. Så mycket material att sortera i när jag väl hinner sitta ner och skriva, det blir lätt lite av allt men inget särskilt djupsinnigt eller ingående.
Eller så är det för att mitt huvud fortfarande känns inbäddat i bomull.
Men nya tider är på väg. Kanske märks det även här, så småningom.
