vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Anne

Niblets

19 aug 2010 22:06
Jag sparkade i väggen på jobbet så det blev ett märke efter min sko, och nånting, som jag inte brydde mig om att se efter vad det var, ramlade ner från väggen. Sen slog jag till en dörröppningsknapp så att jag fick ett svullet rött streck längs en av handflatans linjer, jag ser och känner det än. Sen vrålade jag, eller gallskrektjöt kanske, jag har inte producerat såna ljud sen jag var fem. Typ. Eller femton iallafall. Det var en stressad och frustrerad dag.

Jag har hjälpt en vän att flytta till inom promenadavstånd, och när jag sen promenerade hem kände jag hur världen skiftade i sina grundvalar. Världen, eller min interna geografi iallafall. Gator och hus som tidigare funnits nånstans i periferin hamnar i fokus, vägar jag nästan aldrig går häver till och blir något jag kan se mig själv ränna fram och tillbaka, kanske i mörker, kanske till vintern, kanske ofta men säkert lite då och då.

Jag fick Therese Bohmans bok igår, den är medryckande och jag halvvägs. Satt på en uteservering i Haga en stund i eftermiddags och drack en cappuccino och läste den, och det slog mig att sånt borde jag göra oftare.

Varför är det alltid det man tänker så fort man gör nåt trevligt? "Detta borde jag göra oftare"? Ja, kanske, men det viktigaste är väl att det är fint just just då?

Jag har lovat mig själv att inte låta stressen komma åt mig. Sagt att det är inte jag som bestämmer förutsättningarna, jag tänker inte slita mig själv trasig för att få dem att fungera. Jag håller fast vid det, det gör jag. Ibland blir det inte som jag tänkt, men jag tror att min princip är sund.

Jag har inte agerat ut i ilska eller stress på det här sättet på många många år. Det kan vara bra, ett sätt att vara närmare sina känslor, men det kan vara dumt, en signal om att sammanbrottet är nära.

Jag tror det är bra. Livet känns bra i största allmänhet, även om det kan låta märkligt. Jag fixar det här.

Jag kunde inte somna inatt, jag tror det är lite därför jag lät stressen komma åt mig idag. Somnade nästan, vaknade, somnade, vaknade, somnade, vaknade. Låg och vred mig, kudden varm, täcket sladdrigt och snurrigt, tankarna minst lika snurriga och sladdriga.

Det känns som att det händer nåt. Det känns pirrigt. Som skolstart eller nyheter, som nåt som kan bli stort om jag låter det.

Jag vet vad, fast samtidigt vet jag inte vad.

Inte egentligen.

Men nåt annat bakom husknuten, en annan värld är möjlig.

Är en annan värld möjlig?

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


nientonsoh: (20 aug 2010 00:06)
du ska få en mixskiva tror jag min själ!

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Anne
600 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Anne en ros

Annes senaste Ord

» Tiden går
30 dec 2012 09:58
» En klassiker
19 dec 2012 12:27
» Kvidevitt
29 nov 2012 20:56
» Söndag i dimma
11 nov 2012 11:06
» Nöjd student
7 nov 2012 09:48
» Allt hö, allt kött
2 nov 2012 08:52
» Ovanlig tid
28 okt 2012 16:12
» Skördar frukter
23 okt 2012 13:51
» Note to self:
22 okt 2012 22:07
» Bud från höstblötan
20 okt 2012 10:02
» Vidare, vidare, utan vidare
16 okt 2012 18:56
» Äntligen fredag
12 okt 2012 20:32
» Huddled Up
8 okt 2012 23:33

Dagens namn: Brynolf
:: reklam ::