Anne
Sjukdag
17 feb 2010 17:20Jag sitter still i min soffa och låter dagen gå. Jag vaknade imorse, det gick väldigt trögt men till slut fick jag upp ögonen, jag klev upp, jag höll på att välta omkull av trötthet. Halsen fortfarande konstig, sådär som den var i söndags och måndags, sådär så det känns som att jag inte riktigt får luft. Hosta med äckligt slem.
Men ingen feber, inga direkta förkylningskänslor, bara den där tröttheten, tröttvärkande kropp som inte orkar röra sig. Jag gav upp och ringde jobbet och sa att jag är för kass.
Nu har jag precis ringt igen, och lovat att jag ska komma imorrn, och jag tror det kommer gå bra. Börjar tidigt, slutar ganska tidigt, och börjar sent på fredag. Jag kan ta det ganska lugnt. Sen är jag ledig hela helgen och måndag, I´ll be chillin like a villain.
Jag var i stan en sväng igår och träffade LF. Vi åt frukost på ett nästintill öde Fröken Olssons, och det är så trivsamt där och det var en fin stund med LF. Pratade lite, hängde lojt i varsin fåtölj, tittade på snöfallet och morgonbestyren utanför.
Tyvärr är fikat på Fröken Olssons helt enkelt inte skoj. Kaffet är blaskigt och min scone smakade mest surt... det är inte första gången jag konstaterar att de inte riktigt håller måttet, men jag tror jag ska försöka komma ihåg det nu. Det är synd, för läget är svårslaget och lokalen som sagt trevlig. Och personalen! Också trevlig! Men man kan säkert slinka in där på en varm choklad eller nåt om man vill, och deras helgfrukost brukar vara mycket ok. Det ordinarie sortimentet känns däremot bara trist, slarvigt och oarbetat.
Medan LF var iväg åt sitt håll en stund traskade jag runt inne i stan. Tänkte gå till Palmhuset först, men när jag kom dit var det stängt så jag fortsatte genom Trädgårdsföreningen och runt Kungsportsplatsen. Tog ett varv på Lagerhaus och när jag kom ut igen stod jag bara där en stund och tittade på en spårvagnskorsning och tänkte saker.
Saker om Blinkande Lampo, as it happens.
Sen mötte jag LF igen, och vi gick till Café Vanilj för att jag skulle få i mig en semla, och lite riktigt kaffe, och så satt vi där och tittade ut genom fönstret på den trånga gatan utanför, och pratade om detaljer och tittade på snön som fortsatte falla. En tjej gick förbi utanför, med håret i en lagom stram knut och några korta små fjun som stod rakt ut runt ansiktet, sådär som det gör. I ett av fjunen hade en sån där stor fluffig snöflinga fastnat och jag blev alldeles fnissig när jag såg det för det var så fint.
Såna detaljer.
Innan jag åkte hem till min tvätt var vi runt Deisy Design, en garnaffär på avenyn av alla ställen, en sväng. Jag hade fått för mig att jag ville sticka tramsigt himmelsblåa vårvantar men jag hittade inte rätt färg, så jag köpte nåt rödlila-ish garn som ska få bli vantar som matchar min sjal istället.
Och det är vad jag har gjort idag, mest. Suttit i soffan, framför avsnitt efter avsnitt av Veronica Mars, och stickat. Gillar att sticka.
Jag har en Ord-svacka, tror jag. Inte för att det märks på uppdateringsfrekvensen kanske, men det känns som att jag står still litegrann. Som att ett tidigare sätt att skriva inte riktigt fungerar för den jag är idag. Som att jag inte riktigt har hittat nästa grej än. Som att jag bara inte vet vad jag ska skriva om och hur.
Men nu ska jag återgå till min Veronica. Och överväga ett besök till mataffären, eller som jag mer precist tänker på den just nu, glass-, grädde- och snaskaffären. Energi vill min kropp ha när den är sjuk, det vet den med bestämdhet.
Och kramar. Kramaffären är betydligt lurigare att hitta till, dock.
