vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Anne

Lift & Separate

7 dec 2009 02:46
Det finns till min glädje fortfarande folk att upptäcka som jag vill dra ner i en soffa och luta mig lite lätt emot. Dela ett samtal med som har potentialen att växa sig oförutsägbart som en djungel ur en trollkarlshatt.

Det är inte jättevanligt att jag träffar på någon som jag kan prata med utan att behöva krafsa efter vad jag ska säga härnäst efter bara c:a fem minuters alone time, slog det mig härom dagen, men jag gillar när det händer.

* * *

Jag träffade på en gammal bekant som i och med nya arbetsuppgifter stiftat bekantskap med en helt annan sida av verkligheten än den jag vanligtvis har samröre med. Jag fick (bland annat) reda på att det är vanligare än man kan föreställa sig att gamla människor tar, eller försöker ta, livet av sig.

Morgonen efter läste jag i tidningen om ett försvunnet åldrigt par som efter ett par dagar återfunnits nedanför en klippavsats. Ättestupan passerar genom medvetandet men mest vill jag gråta över hur ont det kan göra bara för att man har en kropp. Hur sårbar den här fantastiska konstruktionen är, hur all den glädje som lår och händer och tungor och lungor och fötter ger så snabbt kan brytas ner i plåga. Över att även om man har någon att dela bördorna med så behöver det inte nödvändigtvis räcka för att man ska orka dem.

* * *

Det har blivit mycket öl den här helgen. Jag är som en kalv på grönbete, sveper glas efter glas utan tanke på morgondagen. Men genom alltihop finns trots allt en märklig balans. Jag förlorar mig ingenstans, även om jag blir distraherad, utan står på benen och ser guldkanterna och skrattar från magen. Jag tycker om att ha skrattet i magen.

Nu ska jag ner under filtarna bredvid LF som redan sover. Det var länge sen våra baräventyr ledde oss hit, det var länge sen vi umgicks riktigt ordentligt känns det som. Men idag har vi tagit igen förlorad tid, grundligt.

Det har aldrig förr inträffat att hon slocknat före mig. Jag vet inte om jag har någon förklaring till att det skett idag. Mer än att jag fått för mig att jag ska uppdatera varje decemberdag, och har vissa tendenser till envishet.

Försöker pressa ut lite vett ur den Guinnessmarinerade hjärnan, men risken är att jag inte lyckas så bra.

Nej, sömn. Sen kanske jag har lite klarhet att komma med. Man vet aldrig.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Monchichi: (7 dec 2009 13:01)
Du är fin, anne. Kram

Anne: (8 dec 2009 00:14)
Åh monch. Du är med fin. <3

Anne: (8 dec 2009 00:15)
..haha, vad fånigt det där lät. Det var bara väldigt skönt med en kram efter den här dagen. :)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Anne
600 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Anne en ros

Annes senaste Ord

» Tiden går
30 dec 2012 09:58
» En klassiker
19 dec 2012 12:27
» Kvidevitt
29 nov 2012 20:56
» Söndag i dimma
11 nov 2012 11:06
» Nöjd student
7 nov 2012 09:48
» Allt hö, allt kött
2 nov 2012 08:52
» Ovanlig tid
28 okt 2012 16:12
» Skördar frukter
23 okt 2012 13:51
» Note to self:
22 okt 2012 22:07
» Bud från höstblötan
20 okt 2012 10:02
» Vidare, vidare, utan vidare
16 okt 2012 18:56
» Äntligen fredag
12 okt 2012 20:32
» Huddled Up
8 okt 2012 23:33

Dagens namn: Gottfrid
:: reklam ::