Anne
Hormoner
12 okt 2009 03:07Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner. Det är bara hormoner.
För om det inte är det. Så är jag så goddamn fucking in love att all stolthet är som bortspolad och jag verkligen inte vet vart jag ska ta vägen.
Och orka att han jämför händer. Eller snarare, lägger sin hand alldeles emot min när jag jämför händer på behörigt "jag är såld på dig och du har redan nån"-avstånd. Och låter den ligga där. Och jag låter min ligga där. Och våra pekfingrar är lika långa, fast hans är grövre, och ligger tätt intill varandra. Och jag bara tittar, på händerna, som bara ligger där. I en evighet. Orka det.
Eller, att han sjunger med sen, när jag tjatar till mig Gröna små äpplen, i "om det inte kärlek är..." medan han står och skrubbar nånting precis bredvid där jag står. Orka det. Det var illa nog när han visslade med i I was made for loving you för två veckor sen.
Eller, orka att när LF går ut och röker när det verkligenverkligen är dags att gå hem men jag vill höra klart på gröna små äpplen (och vara nära han [som det bara är hormoner med] så länge jag bara kan med) så viftar han åt mitt håll med sin rengöringsmedelssprayflaska. Orka att han, när jag undrar om jag ser smutsig ut eller vad, tycker att det var väl en typisk reaktion när han bara vill göra en uppmärksamhetsgest. Orka att han tjafsar emot när jag menar att kanske om jag inte blivit helt ignorerad hela dagen att jag inte dragit sådana slutsatser, orka att jag bara vill
vira in mina fingrar i hans hår och somna.
Det ska bli så skönt sen, när de här hormonerna tar slut.
