Anne
Vem om inte du?
27 jun 2009 19:40Jag orkar inte skriva ett mail om dethär, så:
Jag drömde om dig inatt. Precis innan jag vaknade av väckarklockan. Att du kysste mig, och att mina läppar darrade av sinnesrörelse. En resignerad dag, blev det sen; på sina sätt. En bra dag också, men med väldigt blandade känslor.
Jag minns när du kysste mig på riktigt.
Det är inte just att jag vill bli kvitt minnet heller.
Men det jag känner är nog ganska likt en sådan önskan.
* * *
Att kyssas är en så besynnerlig aktivitet.
Det var inte ens dig jag kysste senast, otroligt nog; jag var ute och dansade en gång i maj, och en pojkspoling fångde upp mig i några varv och vi stirrade utmanande på varandra och hånglade lite. De där ögonblicken innan man kysser varandra, när man både vet och inte vet att det kommer att hända, när det hänger i luften som åska...
Vi hade aldrig sådana ögonblick. Jag visste aldrig att du skulle kyssa mig. Det hängde aldrig i luften, det var blixtar från klar himmel med dig. (Jag är inte säker på att du någonsin gjorde det utan att jag faktiskt blev lite förvånad.)
Men de där ögonblicken som åska. De är fantastiska, som nedför i berg- och dalbanan. Hisnande. Pirriga.
Och ändå vaknar jag och. Är lycklig över att ha kysst dig, om än så bara i en dröm. Trots att den kom som en blixt från klara skyar.
* * *
De säger att det ska bli åskväder.
Vi får se.