Anne
Lite babbel
29 jan 2009 22:23Jag har kommit fram till att jag har vansinnigt tråkigt på jobbet. Detta efter att ha suttit i flera dagar och *egentligen* haft det jättebra, men ändå varit sjukt missnöjd och deppig och eländig.
Inte så mycket att säga om det, mer än att det är lustigt hur man kan förtränga en så uppenbar sak som att det är tråkigt på jobbet. Ho hum. Det känns iallafall som att det är lättare att deala med tråket om jag kommer ihåg att det är därför det känns som det gör.
* * *
Med förälskandet går det lite sådär. Ser inte till honom mycket just nu, ibland lite snabbt hasta förbi utan att så mycket som flukta i min generella riktning. Vissa av vännerna säger att han är blyg, andra att karlar är svin. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, mer än att jag faktiskt är relativt säker på att det är nåt ömsesidigt mellan oss.
Vilket inte alls behöver betyda att det leder nånstans, utan i själva verket bara gör det svårare att släppa taget och skita i alltihop. Hurra. Har jag sagt att jag ska sluta med killar? Jag ska, jag lovar. Jävla krångel.
Det värsta är att jag reagerar så starkt när jag ser honom. Det är som att stå vid kanten på taket till en hög, hög byggnad och se myllret där nere, och stå och väga och veta att det räcker med ett litet kliv och livet kommer att rusa, oklart vart. Gissningsvis rätt in i något väldigt hårt.
Jag hoppar till bara jag ser någon som "liknar" honom, dvs allt från liknande frisyrer till liknande kroppsbyggnader till liknande rörelsemönster till liknande kläder till obegripliga obestämbara saker som fladdrar till i ögonvrån... allt sånt får mig att nästan krypa ur skinnet, och då ska vi inte ens prata om hur jag ser ut när han är i närheten.
Yes well. This too shall pass.
Och förmodligen har det bara blivit en så stor grej för att jag har så tråkigt. Yup. Troligtvis. Ingenting med hunkigt breda axlar att göra. Nope. No sirreee. Eller stilighet i största allmänhet...
...
Ja. Vi släpper det här nu va?
* * *
Jag har lagat mat! Ojojoj. Färskostbakad lax med varm quinoasallad kanske man kunde kalla det. Jag hade laxfilé i frysen och en massa tacokryddad creme bonjour som jag hamstrat på mig i något missriktat försök till huslighet, det blev faktiskt gott tillsammans. Dessutom gjorde jag quinoa (jag var till och med så fancy att jag blandade röd och vit...), och hystade i hackade haricots vertes, ruccola, tunt skivad purjo, en grovriven morot och rostat oskalat sesamfrö när det började ha kokat färdigt. Och kan ni tro vad gott det blev, jag blev faktiskt lite häpen. Ser fram emot lunchen imorrn, hähä.
Åh, och det är snart helg, och det ska bli skönt för jag är ledig.
Och jag lurar lite på att ta en tur till familjen i Uppsala, manövrerar med tidbyten och grejer och kanske kanske kan det gå i lås så jag kan jetsetta uppåt landet om fyra veckor cirka. Håll tummarna, will ya?
Och annars... jaa-a. Det rullar på. Jag har blivit med lite krukväxter! Det är så himla trevligt. Ska göra ett ryck och plantera om dem nån dag när som helst. Kånkade hem en massa jord idag, så. Jag blir så glad av mina växter, jag har inte haft några sen jag flyttade från mitt ex egentligen så det här är ytterligare en del av mitt liv som jag återerövrar.
Förutom kokospalmen, förstås. Den planterade jag om för några dagar sen i en gigantisk självvattnande kruka, så nu jäklar hoppas jag att den trivs.
Nej, nu räcker det. Smell ya later.
