vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Anne

Återupplivningsförsök

13 jan 2009 21:55
Mmh. Det här jag skrev om för ett tag sen, att bakslag inte är slutgiltiga misslyckanden. Det verkar vara en läxa jag behöver lära mig på nytt lite då och då.

Men jag trippar på med mina baby steps. Försöker komma ihåg att fly min egna skalle då och då; läser tidningen på bussen, löser korsord...

Jag läser om Great Expectations och märker att jag är mer närvarande i läsandet än vad jag varit förr. Det som tidigare varit en blank textvägg att spegla sig i blir till en snårskog, där den ena grenen väver sig hit och den andra dit, medan syrliga ironier och stor människokärlek genomsyrar alltihop, tillsammans med självironiska blinkningar och publikfriande tokrolighet. Inte alls så polerat och färdigt som jag trodde, innan.

Men allt är inte skalleflykt. En del av tiden tillbringar jag med näsan i dagboken, skriver några sidor varje dag (för det är alltid så roligt med ett nytt år och en ny dagbok! Som ett nytt liv, nästan!), mer eller mindre.

Och det är väl som vanligt. Vissa dagar är klarare och andra grumligare. Ibland är det så tydligt att det bara är upp till mig hur jag ska ha det, andra gånger sjunker jag ner till bottenslammet när vågor av pms & trötthet & förvirring sköljer över mig och vägrar stillna.

Men de där dagarna när vågorna brakar över mig med ett öronbedövande dån så finns det alltid någon att prata med. Häpnadsväckande, egentligen. Det är ju inte alltid det hjälper mer än för stunden, men den stunden är värd väldigt väldigt mycket ibland. Och insikten, att det finns såpass många människor jag kan vända mig till, den får mig att känna mig rik bortom allt förstånd.

* * *

Att det kan vara så. Dag läggs till dag läggs till dag, och plötsligt och yrvaket inser man att man står någon helt annan stans än innan. Det som varit mer eller mindre frekventa interaktioner med någon som är trevlig att umgås med har omärkligt glidit över i en blomstrande vänskap, som fyller hela magen med värme och hjärtat med sång. En blandning av okynne och djupaste omtanke, av trams och flams och en och annan öm tå... och tillit.

Och så, hey presto. Friendship. Nåt som bara blev till medan man hade tankarna på annat håll.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Monchichi: (14 jan 2009 18:49)
babysteps är bra <3

Kit: (16 jan 2009 11:38)
Aww. Vänskap är BRA. <3

Anne: (22 jan 2009 21:40)
Kram på er båda! <3

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Anne
600 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Anne en ros

Annes senaste Ord

» Tiden går
30 dec 2012 09:58
» En klassiker
19 dec 2012 12:27
» Kvidevitt
29 nov 2012 20:56
» Söndag i dimma
11 nov 2012 11:06
» Nöjd student
7 nov 2012 09:48
» Allt hö, allt kött
2 nov 2012 08:52
» Ovanlig tid
28 okt 2012 16:12
» Skördar frukter
23 okt 2012 13:51
» Note to self:
22 okt 2012 22:07
» Bud från höstblötan
20 okt 2012 10:02
» Vidare, vidare, utan vidare
16 okt 2012 18:56
» Äntligen fredag
12 okt 2012 20:32
» Huddled Up
8 okt 2012 23:33

Dagens namn: Göte, Göta
:: reklam ::