Anne
Leka spöke
31 dec 2008 01:42Det börjar närma sig slutet på den hetsigaste tiden på året, jobbmässigt. Jag börjar också närma mig slutet, men det är ett mera övergående fenomen.
Igår morse när jag traskade till bussen var det alldeles dimmigt, men ändå ett par minus. Det var som att fukten i luften inte visste om den skulle vara dimma eller frost, och alla träden jag gick förbi var klädda med långa långa frostnålar.
Sen svepte jag i en båge över staden med ny musik i nya svinbra hörlurar och tänkte med kärlek på livet. Och broar.
Det är bra nu. Trött och lite lealös, förvisso, men snart nu får jag vara ledig, och tvätta, och komma ikapp mig, och om mindre än 24 timmar är det nytt år och då händer nya saker.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra imorgon, men är svårt frestad att skippa alla sociala inviter och bara åka hem och sitta med en filt över huvudet och tänka alla mina tankar till slut och se var jag hamnar.
Och sova. Och vakna utvilad på årets första dag och gå här hemma och pyssla och dona så att jag har lite ordning till helgen när jag är ledig två! Hela! Dagar! I! Sträck!
När var jag det senast? Det känns som väldigt länge sen, men när jag tänker efter så är det faktiskt bara två veckor. Nåväl, för första gången någonsin har jag medvetet lämnat all planering av de här lediga dagarna därhän. Jag ska tvätta på lördag kväll (och det ska gudarna veta att jag behöver), och så blir det filmkväll på söndag hemma hos folk, men annars är det vidöppet. Jag gör det jag känner för när jag vaknar på morgonen, helt enkelt.
På nåt sätt känns det som att jag håller på att tvätta rent livet. Jag har mina vänner, och jag uppskattar dem mycket, men var sak har sin tid och den här tiden, känns det som, är till för bara mig. Till för att sitta med en filt över huvudet och vända och vrida på det som är jag, till för att skala bort allt det där som brusar i öronen så jag knappt hör vad jag tänker.
Det känns som att jag varit och badat i människohavet, som att jag hjälpligt lärt mig simma i det och vet att jag flyter, och med det som trygghet är det dags att vända in i ensamheten och se vad den säger mig.
Äh. Jag vet inte. Trött är jag nu. Och nyårsafton eller inte, imorgon ska jag upp och jobba... så god natt, och gott nytt. Stay safe.
