vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Anne

Outline

22 nov 2008 01:11
Oj, jag känner mig lite olustig ikväll. Jag vet inte riktigt var det kommer ifrån, men där sitter känslan, mitt i magtrakten, och glor på mig med sin dyiga blick.

Ändå knogade jag uppför backen hem för en stund sen och tänkte på att jag har en del jag vill skriva, om hur saker lägger sig på plats och jag kan släppa den där eviga självcentreringen som driver mig till depressionens rand more often than not. Om rutiner, och hur det börjar finnas såna i mitt liv. Om att åka hem på kvällarna efter jobbet och inte bara dränka sig i internet och sen släpa sig i säng utan istället bara tillbringa tiden med att tänka och läsa och sticka och skriva. Inte bara stänga av, utan släppa fram och bearbeta känslorna. Det verkar som att de blir gladare då. Om att det har varit en målare på besök i veckan, och att jag nu har ett åh så fint sovrum. Om att stundtals vakna upp till ögonblicket jag befinner mig i, se på mina vänner och känna kärleken som jag vet finns där. Om att krama om någon och berätta att jag tycker om henne så himla mycket och veta att det är så och vara ok med att inte veta ifall jag betyder lika mycket tillbaka; att det i själva verket inte har med saken att göra.

Och så hade jag tänkt fylla på med manlig fägring också, och berätta om han som gömmer sig för mig för att jag är så maffig. Han dök förbi idag som hastigast, och istället för att dräpa honom med min verbalitet bromsade jag munhuggeriet vi (som vanligt) hamnat i och tittade på honom och sa att det var trevligt att se honom också. Det tog en liten stund, men sen muttrade han ett "detsamma" innan han slank iväg. Jag är fullt övertygad om att han kommer ignorera mig lika friskt som han brukar nästa gång vi ses, och uppriktigt talat vet jag inte att jag bryr mig.

Eller, det gör jag ju. Han är ytterligare en av de där fascinerande personerna som jag önskar att jag visste hur man pratar med. En av alla de där karlarna som det känns som att jag klickar med men som vänder på klacken och ränner iväg när de ser mig.

Jag är liksom inte ens giftaslysten! Vad är problemet?!

Det retar mig. Men jag klarar mig rätt bra ändå, så det är väl inte hela världen.

....Jaaaa-a. Så det var sånt jag tänkte skriva om iallafall. Men så kom olustkänslan, och så blev det bara såhär. Men nu har jag iallafall fått ner de stora dragen.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Monchichi: (22 nov 2008 18:56)
jag blir genuint glad av dig. Kram

Anne: (27 nov 2008 16:40)
Tack, mon chérie (hey, ännu ett smeknamn! :D)! Det gör mig glad att kunna göra någon glad. Särskilt dig. :)

(Nu när jag tänker efter... är inte monchichi från början en variation på mon chérie? Har för mig att jag hört det nånstans... aja...)

Monchichi: (27 nov 2008 17:35)
låter logiskt =)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Anne
600 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Anne en ros

Annes senaste Ord

» Tiden går
30 dec 2012 09:58
» En klassiker
19 dec 2012 12:27
» Kvidevitt
29 nov 2012 20:56
» Söndag i dimma
11 nov 2012 11:06
» Nöjd student
7 nov 2012 09:48
» Allt hö, allt kött
2 nov 2012 08:52
» Ovanlig tid
28 okt 2012 16:12
» Skördar frukter
23 okt 2012 13:51
» Note to self:
22 okt 2012 22:07
» Bud från höstblötan
20 okt 2012 10:02
» Vidare, vidare, utan vidare
16 okt 2012 18:56
» Äntligen fredag
12 okt 2012 20:32
» Huddled Up
8 okt 2012 23:33

Dagens namn: Amalia, Amelie
:: reklam ::